För 2 år sedan så firade vi mormors födelsedag med god mat och presenter =)
Precis som vi alltid gjort när hon fyllt år så det var precis som vanligt...
Men...
Det är inte som vanligt längre....
Mormor fyller år i dag och allt är helt förändrat....
Hon finns inte längre...
Men minnet finns kvar....
Många minnen....
Innan mormor dog så hade jag haft en del närkontakt med döden då jag bla var med i en trafikolycka då mannen i bilen framför mig slungades ur sin bil för att hamna död på min motorhuv...
Jag minns än i dag exakt hur hans ansikte såg ut, det som var kvar av det...
När jag jobbade som chaufför kom jag in i ett trapphus där det låg en karl som blivit knivmördad så jag har varit med om en del men när mormor dog så trodde jag verkligen att jag också skulle dö...
Hon var ju min klippa, min fasta punkt i livet, mitt allt....
Men jag dog inte, det tar tid men man tar sig igenom det, man måste !
Jag har ju alla våra fina minnen kvar =)
Så...
I dag tänder jag ett ljus för min älskade mormor på hennes födelsedag !
Grattis mormor !
Pernilla
13 juli 2010 22:28
GUmman,jag tanker pa dig idag da jag forstar att du har det jobbigt...sa svart att hora om allt hemskt du varit med om. Ja tiden bara gar pa anda aven fast det ibland kan kannas som man sjalv skall do..det e nu snart 22 ar sedan min mamma dog men jag har aven ibland extra jobbiga dagar.
Grattis till din kara mormor,hon e garanterat jatte stolt over dig gumman!! Varma kramar! For oss bar det va till Hawaii imorgon sa jag blir borta ett tag men hors igen da jag kommer tillbaks.
Annica
13 juli 2010 22:53
Tack vännen !
Men jösses vad tiden går fort, har det verkligen gått 22 år sedan din mamma dog...
Din lilla mamma, hon var alltid så snäll =)
Undrar om hon och mormor har kul tillsammans =)
Roligt att få åka till Hawaii, du vet väl att du måste ta med mig också ;-)
Må så gott och ha en underbar semester !
Kramar
http://djurenpalandet.bloggagratis.se
linda-li
14 juli 2010 10:21
Jag har också upplevt en del otäcka och ledsamma dödsfall så jag vet hur jobbigt det kan vara. Tur att man inte vet något i förväg....... Många kramar till dig Annica;)
http://linda-li.bloggagratis.se
Linda Calissendorff
14 juli 2010 15:21
Ja de är av såna saker som man blir stark av konstigt nog... men bilderna följer med en hela livet när man varit med om en olycka... Men tiden läker sår heter de och de gör ju faktiskt de! Sköt om dig å jag tror att din momma ha de bra där uppe med resten av de anhöriga som passerat över före henne!
http://www.lillbumsan.bloggagratis.se