Då va den här dagen slut då... eller rättare sagt den här veckan slut... jag som skulle kunna göra vad som helst för att förhindra att den nya veckan börjar... men tiden går ju oavsett vad man vill :-/
Veckan som kommer nu ska jag till onkologen å få första cellgiftsbehandlingen vilket jag fasar för.. vill inte... snälla högre makter hjälp mig, gör så jag slipper, går de..??!!
Antar att de inte funkar så... :-/
Jag e så himla rädd för biverkningarna, vill ju inte bli dålig igen.. å sen de här med håret.. de e ju ett aber.. jag kommer ju bli erbjuden peruk men vet inte om jag vill ha de... får ta de när dr kommer å känna hur jag tycker då...
I dag har jag i alla fall haft en bra dag!
Har varit å myst med ett av mina lyckopiller, fina Gaya!!
Hon har verkligen hittat nyckeln till mitt hjärta :-) hon gör mig lycklig!!
Löslongerade henne å hon e så jäkla duktig, hon greppar allt supersnabbt!
Från de ena till de andra så kom jag å tänka på en sak...
De mesta med min sjukhusvistelse va ju under all kritik.. maten mm, mm... men de som va bra va läkarna som op mig, dom tog sig tid å verkade i alla fall bry sig :-) jag hade ju lite tur i oturen under op då en av tumörerna satt fast på stora kroppspulsådern å en av dom få läkarna som klarar av att op från aorta jobbar på ackis!!!
I alla fall nåt positivt med den här skiten... ;-)
Nej gott folk... nu ska jag försöka sova så jag avslutar med bilder på mitt lyckopiller, natti alla vänner :-))

Det blev som jag misstänkte redan i går, jag fick ett bakslag i dag... men på ett sätt så gör de inget för de va så kul i går, gjorde så jag mådde bra i huvudet :-)
Planen va att jag skulle jobba Gaya lite i dag men icke sa nicke, så blev de inte... i dag har jag mest vilat, vilat å åter vilat men en positiv sak jag märkt e att de blev inte ett lika jobbigt bakslag den här gången vilket måste betyda att jag piggnar på mig mer å mer! Trots dipp dagen så har jag faktiskt orkat mig ut å plockat blommor mm :-)
I morgon e planen att jag ska må bättre så jag å Gaya kan mysa lite!
På måndag ska jag satsa på att orka va igång, kanske åka in till stan, behöver nya skor mm... jag ska leva som en "vanlig" människa, en frisk människa, ska bara glömma all skit å leva livet dom sista dagarna innan rävgiftet drar igång... de e sagt att cellgifterna börjar nästa vecka.. :-(
Jag hoppas verkligen att dom inte raserar mig totalt nu när jag äntligen börjar piggna på mig.. vet inte hur många ggr min kropp orkar "börja om"... om jag fick bestämma skulle jag vilja stoppa tiden så nästa vecka aldrig inträffar... ibland försöker jag glömma bort att allt detta faktiskt händer på riktigt, men ganska snart igen så blir jag påmind om att de e på riktigt :-/ fattar inte hur jag kan ha sån otur att alltid göra illa mig/bli sjuk.. måste ha en riktigt rutten kropp...
Jag har alltid tagit de mesta med en "klackspark" å alltid rest mig oavsett situation men nu e jag trött, ledsen å deppig... jag brukar vara stark men vet inte om jag e tillräckligt stark nu, kommer krävas en hel del jävlar anamma för att orka gå igenom detta, hoppas jag lyckas hitta styrkan till de... även den starkaste behöver stöd ibland å nån som säger att allt kommer bli bra... :-/
Avslutar med fina bilder Stefan fotat, natti vänner :-))

I dag har jag för första gången på över 5 veckor varit i stora staden å de gick jättebra!! Jag kunde tom avverka ett flertal affärer utan att behöva sätta mig å vila varannan minut vilket e ett stort framsteg för mig :-)
Köpte lite "tycka synd om mig" saker oxå :-)
I dag va de nog den bästa dagen sedan op, jag orkade tom gå ut lite på tomten på kvällen! Dock så e jag rädd att jag ska få sota för detta i morgon.. så va de förra gången jag orkade göra nåt, då blev jag jättedålig dom nästföljande dagarna så jag håller mina tummar å tår att de inte blir så den här gången..!!
I dag kändes de inte som att jag e sjuk, de kändes som att jag kunde "rymma" från sjukdomen å bara få vara normal, får väl passa på å göra de nu dom närmaste dagarna innan de e dags för cellgifterna för när jag börjat med dom så kommer de ju synas klart å tydligt att jag e sjuk, svårt att försöka låtsas när de inte finns ett strå på skallen, eller ögonbryn.. eller ögonfransar... :-(
Jävla skit sjukdom, jag hatar dig å jag ska döda dig..!!!
Fuck you!!!

I dag har jag orkat mig ner till stallet å haft lite kvalitetstid med Gaya :-)
Vi har gosat, myst, pussats, borstat mm å de va såå mysigt :-)
Avslutade med att ta ut henne i korallen å jobbade lite i skritt, ville ju inte kräva för mycket pga hennes sår men de ville tydligen hon för hon travade på så friskt å fint ;-) hon e såå jäkla duktig att löslongeras, hon lyssnar superbra!!
Tror hon tyckte de va roligt att få göra nåt :-)
Gaya e ju en lite klumpig tjej å varför ändra på de, tänkte hon i dag då jag vände ryggen till i typ 30 sekunder.. under dom sekunderna hittade hon ett smaskigt grässtrå under tråden som hon va tvungen att ta å när man e en bebis så e de ju inte alltid så lätt att tänka på konsekvenserna av sitt handlande = Gaya har huvudet under tråden å äter gräs, när grässtrået e uppätet så höjer man huvudet rakt upp = man fastnar i tråden..!!
Lilla hjärtat så rädd hon blev.. :-( men Gaya e en klok flicka med ett super psyke så efter bara nån min lugnade hon ner sig å sen va de som precis hänt som bortblåst, jag verkligen älskar hennes psyke!!
Gaya borde eg ha färre ben... hon e för klantig för att ha 4 st, speciellt så borde hon ha kortare ben, nu har hon växt så pass så hon har ben som en älg.. ;-)
Enligt Gaya själv e de svårt med så långa å många ben å hon trasslar ofta in sig själv i dom ;-)
De e inte lätt när man i huvudet e bebis men fysiskt mycket större...
I helgen ska vi fortsätta med tömkörningen/longeringen fast då utan att fastna i tråden... ;-)
Hon va pyttelite svullen i benen i dag vilket gör mig super nervös att hennes överkänslighet e på gång igen... förra sommaren råkade hon ut för "fotosensibilitet" vilket enkelt kan beskrivas som ökad ljuskänslighet i kombination med för hästen giftiga växter.
Hästar som drabbas blir väldigt känsliga mot solens UV-strålning och det kan orsaka hudskador..
Förra året blev Gayas vita partier helt brännskadade plus att hon blev allmänpåverkad så veterinären fick ta leverprover bla å som tur va hade hon ingen leverpåverkan!!
Så jag hoppas verkligen att detta inte händer i år igen.. dom drabbade hagarna som de bla fanns alsikeklöver i e ju upp plöjda å nysådda plus att vi fått nya hagar så vi håller alla tummar, tår, tassar å hovar att de inte händer i år igen..!!!
Btw så har jag tänkt ang cellgifter eller ej.. fortsättning följer i morgon, natti alla :-))

I dag blir de ingen fortsättning på gårdagens inlägg... får bli de i morgon i stället...
I dag ringde min läkare med dom sista svaren från patologen å tyvärr så blir de som så att jag måste börja med cellgifter nu... kommer få 5-6 behandlingar med 3 veckors intervaller... :-( jävla skit... de fanns ju en liten chans att jag skulle slippa skiten men icke... jag vill verkligen inte... pallar inte mera nu...
Har ju ganska precis slutat kräkas å kunnat få i mig mat plus att jag e långt ifrån återhämtad å då ska jag köra igång med gifter som kommer sänka mig ännu mer.. illamående, kräkningar, värk mm... jag vill inte bli dålig igen, jag har ju varit så glad över att jag orkat börja vara ute lite plus att jag följt med in till stan två ggr å då ska jag tydligen förstöra de å bli sänkt igen...
Jag har varken tid eller lust med detta... stackars Tyson undrar ju vart alla roliga promenader har tagit vägen, varför e aldrig matte med längre... likaså Gaya... då kommer de bli ytterligare månader som hon inte får göra nåt.. :-( de va ju nu jag hade tänkt att va igång för fullt... men då ska de här skiten förstöra allt...
Svårt oxå när man står i ett kollektivstall å själv inte kan hjälpa till nåt... nu e ju alla så snälla å tar in å ut Gaya ändå men för hur länge..? Kanske e dags att fundera på att flytta till ett helinackorderingsstall.. jag vete håle hur allt ska funka.. :-/
Jättebra att ha en unghäst som ska ridas in å samtidigt få cancer, perfekt tajming...
E sååå jävla less på detta nu, orkar inte mer nu, orkar inte bli så sjuk igen å komma tillbaka, tror inte jag pallar det igen, å igen, å igen genom alla behandlingarna..
Dom fick ju bort alla tumörerna när dom op, kanske jag kan be att få vänta ett tag med cellgifterna, kanske säga ifrån dom..??
Jag vet inte..
Men de jag vet e att de finns gränser för vad min kropp klarar av å jag orkar inte mer skit nu :-(
Fy fan va allt e skit nu.. nu vill jag vakna ur denna mardröm..
Vill inte va med om detta längre :-/
Avslutar med foton på våra fina blommor plus på paviljongen vi håller på å inreder å mysar till, om de nu e nån större ide för där kommer man väl inte orka vara nåt i sommar..
Deppig..?? Jag..??
Nää, hur kan ni tro de...??
Natti, natti alla!

Fortsättning från i går...

Dagen efter när jag vaknade va jag fylld av positiv energi sedan jag fick träffa Gaya mm men fysiskt va jag sååå trött.. trots att jag va så trött så pallrade jag mig ändå ner till stallet till fina tjejen, hon gör mig så lycklig..!!
När min själsfrände Dartan dog för snart 3 år sedan trodde jag aldrig att någon annan häst skulle hitta nyckeln till mitt hjärta men de har Gaya gjort!!
Gaya e en sån snäll flicka, riktigt artig, hon e ju ändå snart bara 3 år så med tanke på åldern är hon e dröm både vid hantering och ridning :-)
Min plan e att jag ska vara uppe på hästryggen igen om ca 1 månad och om någon/några vecka/or ska vi börja tömköra å longera igång Gaya, å sen fortsätta med inridningen, vi fick ju ett abrupt avbrott på inridningen pga att jag blev sjuk så de blev eg inte som jag hade planerat... min plan va att hon skulle va helt inriden till sommaren å sen få vila hela sommaren för att återuppta de till hösten men nu hände ju detta helvetet med min sjukdom så de fanns liksom ingenting att välja på :-(
Efter dom här dagarna som jag hade varit både i stallet å inne i stan fick jag ett rejält bakslag... satan så dålig jag blev.. :-(
Sedan op har jag fått såna smärtor som jag inte haft tidigare, har ont i benen, speciellt vänster.. gör så fruktansvärt ont så jag inte ens kan sova... känns som att de e nån som hugger mig med typ tusen ishackor i precis hela benet, hela tiden..!!!
En annan sak som hänt efter op e att jag har tappat känseln i vänster ljumske ner en bit på låret, typ ett par dm, där har jag ingen känsel alls, verkligen ingenting, super scary... :-/
Vete håle vad som hänt, om dom skurit av nån nerv eller liknande... de e ju samma ben som gör så jäkla ont som den jag tappat känseln i...
Skumt...
De e fler konstiga saker som hänt sedan op, fortsätter med de i morgon.. :-))

Fortsätter direkt där jag slutade i går...

Första dagen jag orkade ta mig ut på tomten va jag riktigt lycklig, de va så härligt att få känna luften, dofterna mm, dock så höll jag på att svimma redan efter bara några minuter ute men de va de värt :-)
Dom följande dagarna gick jag ut på tomten så pass jag orkade, klarade tom av att få ner lite frön i pallkragarna :-)
Sakta men säkert gick de framåt å i onsd va de första gången jag följde med ner till stallet å de va sååå kul att få träffa Gaya igen!!!
Vi gosade, pysslade, myste mm, så jäkla härligt, just då i den stunden känner jag i stort sett ingen smärta, jag e bara så himla lycklig att få vara nära fina Gayis så de e dom bästa värktabletterna för mig, min fristad, min plats att ladda energi på :-)
Men jösses så trött jag va när jag sen kom hem..!! men de va de värt!!
Glad i hågen över stallbesöket va jag dagen efter hög på Gaya kärlek å ansåg mig må så pass bra så jag skulle orka följa med Stefan in till stora staden.. sagt å gjort så åkte vi in men eg tror jag att jag inte va tillräckligt piggelin för de.. jag blev så slut, orkade inte hålla kroppen upprätt så jag satte mig å vila på varenda stol/bänk jag hittade, puh... avslutade statsbesöket med en lyxshake på Max å jösses så jäkla mumsig den va!!!
De va sååå gott!!!
Dagen efter när jag vaknade....

Fortsättning följer i morgon, natti alla :-))

Fortsätter som vanligt direkt där jag slutade i går....

När jag kom hem så va ju planen att hoppa direkt in i duschen men icke sa nicke... min kropp hade andra planer, den va alldeles för slut för att orka duscha så jag stöp raka vägen ner i sängen å intog min skönhetssömn ;-)
Dom följande dagarna bestod av sova, sova, sova å åter sova... snacka om slut jag va... efter ett par dagar kunde jag med Stefans hjälp i alla fall ta mig till soffan så sängen byttes ut mot soffan på dagtid, de va inte långa stunder jag orkade va uppe men de va i alla fall ett framsteg!
Duscha kunde jag ju glömma.. de va stört omöjligt att klara av själv... mina armar gick inte att lyfta upp till håret utan att hela såret typ sprängdes plus att min kropp inte klarade av att stå under en hel duschning utan benen började skaka å sen vek sig kroppen som en fällkniv å de slutade med att jag fick sätta mig ner i duschen så fick Stefan tvätta håret på mig å jag resterande sittandes... efter duschen va jag tröttare än jag någonsin varit så de va som värsta maratonet för mig :-/
Snacka om att inte klara sig själv... hade aldrig kunnat tro att de skulle vara så här jobbigt å jag e sååå tacksam å glad över allt Stefan hjälpt/hjälper mig med.. jag kunde ju inte ens ta mig upp ur sängen själv, inte ens vända mig om i sängen klarade jag av utan hjälp...
Op såret e ca 40 cm så hur jag än rörde mig så sprängdes de i såret :-(
Vart efter dagarna gick så piggnade jag på mig, de gick inte fort men de gick framåt i alla fall å efter ca en vecka kunde jag duscha helt själv vilket va ett stort framsteg för mig!!
Har nu insett att återhämtningen kommer ta betydligt längre tid än vad jag hade räknat med så de e väl bara att gilla läget...
Har nu efter op fått reda på att de tillstötte komplikationer under op pga att en av tumörerna hade växt fast på aorta (stora kroppspulsådern) å de e inget dom vill skära i så dom fick tillkalla en specialist som gick in å frilade tumören från aorta vilket gick bra utan större blödning :-) har även fått reda på att den största tumören hade växt fast i bukväggen så de va tydligen svårt att avlägsna den oxå.. men som tur är så gick de ju :-)
Dagarna hemma gick å jag orkade lite mer för varje dag så en dag fick jag för mig att gå ut å pyssla på tomten i den härliga solen men när jag hade varit ute bara en liten stund så....

Fortsättning följer i morgon, natti alla, avslutar igen med bilder på mina finaste :-))