Direktlänk till inlägg 21 oktober 2016
I dag va veterinären ut till Gaya igen pga att jag tycker hon har börjat "gå konstigt"... ju mer såret på benet har börjat läka desto mer har hon sett skum ut... :-/
Efter ett par timmars undersökningar så va de inte höger fram där såret sitter utan problemet sitter i vänster fram, hon va även väldigt spänd i korset, mest på höger sida å de kan bero på att hon har ont i vänster fram...
Hon hade extremt ont efter böjprovet, knappt hon kunde gå :-(
Vetten kan ju inte göra så mycket mera i stallet så då finns de två vägar att gå.. den ena e att ställa henne i sjukhage med medicin å avvakta nån månad å sen ny koll osv alt åka in med henne till klinik å pga hennes ålder, den kraftiga hältan plus att hon reagerade VÄLDIGT MYCKET när vetten rörde dom små benen som sitter vid kotan (jag kommer inte ihåg alla fina namn dom hade..) så tyckte han att hon skulle in, alla gånger!
Jag känner som så att hon e så ung så jag vill inte chansa att de e nåt som ev läker fel mm utan jag vill veta vad de e för fel å vad vi kan göra åt de.. vill de sig riktigt illa så kan de bli upp till 6 månader i sjukhage :-(
Vetten va inne på spricka/ fraktur i nåt av dom små benen vilket jag hoppas att de inte är... fattar inte hur mycket man kan skada sig, hon har ju knappt gjort annat än stått skadad senaste året... lilla fina gumman..
De e så himla trist att aldrig kunna fortsätta med inridningen.. först så fick ju jag cancer å opererades å sen började ju behandlingarna å när jag nu ska försöka piggna på mig så har hon skadat sig :-/ himlans trist e de...
Nu får hon gå i sjukhage tills vi varit in till kliniken ifall de e nåt som blir förvärrat av för mycket rörelse så e de bättre att ta de säkra före de osäkra... eg så ville ju vetten helst att hon skulle stå på box tills vi varit på kliniken men efter han tänkt å grubblat så va sjukhage ok... stackars fina gumman, e ju inge kul att veta hur ont hon har, hon e verkligen en fantastisk häst, så enormt snäll att hålla på med, vetten hade aldrig träffat en coolare å lugnare 3-åring :-)
Jag e väldigt tacksam just nu att jag för tillfället inte ska få fler cellgiftsbehandlingar för de hade ju aldrig funkat, jag hade ju aldrig orkat åka in med henne utan att typ svimma å kräkas 100 gånger.. visserligen så hade ju Stefan åkt in med henne själv eller som min fina vän sa att hon hade följt med vilket va så himla snällt :-)
Nu e jag så extremt trött å ska gå å sova så jag avslutar med foton på finaste hjärtat, natti natti vänner :-))
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 |
||||||||
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
8 |
9 | |||
10 | 11 | 12 | 13 | 14 |
15 | 16 | |||
17 | 18 | 19 | 20 |
21 | 22 | 23 | |||
24 | 25 | 26 |
27 | 28 | 29 | 30 | |||
31 | |||||||||
|