Som rubriken lyder så e jag ju fortfarande sjuk även fast jag varje dag försöker glömma de.. går lite sisådär.. :-/
Jag försöker glömma dom senaste sex månaderna, de har varit den värsta tiden i mitt liv..
Operationen va svin jobbig.. ärligt talat så trodde jag att jag skulle komma tillbaka till stallet mm på bara några dagar men så blev de ju verkligen inte... snarare att de blev månader..
Jag hade aldrig kunnat föreställt mig hur jobbig operationen skulle bli.. nu va de ju en stor, lång å komplicerad operation men jag hade aldrig kunnat tro att jag skulle bli så dålig efteråt..
Dagen efter operationen minns jag knappt men Stefan har berättat att jag hade pratat om både björnar å snöslädar så pga morfinpumpen mådde jag nog ganska bra just då ;-)
Men dagen efter de va bedrövlig.. jag kunde inte ens ta mig till toaletten själv.. kroppen va som efter ett tredje världskrig.. kunde inte ens ta ett endaste steg utan hjälp.. kunde inte äta utan att allt kom upp igen på en gång.. de va en fruktansvärt jobbig tid.. :-(
När jag sedan fick åka hem så va jag jätteglad över de, aldrig hade jag väl kunnat tro att de skulle bli en såå jobbig tid när jag hade kommit hem..
För att göra en lång historia kort så fick jag dagarna efter jag kommit hem åka skytteltrafik till sjukhuset pga att allt jag drack å åt kom upp hela tiden.. jag blev kvar på sjukhuset några dagar å till slut så blev de bättre å bättre å jag kunde åka hem igen å kurera mig, men de tog tid.. en väldigt jobbig tid va de..
Jag kunde inte ens ta mig till toan själv.. inte duscha heller klarade jag av utan hjälp.. jag satt på golvet å Stefan tvättade håret på mig (då hade jag ju fortfarande hår kvar..) senare köpte jag en pall som jag kunde ha i duschen å sitta ner när jag mådde som sämst, de va skönt att ha den dom gångerna benen vek sig..
De tog ca 2 månader innan jag orkade ta mig ner till stallet mm å de va jättekul att få träffa Gaya igen :-) jag hade saknat henne i massor!
Summa summarum så va den här tiden de värsta jag någonsin varit med om å de va många gånger jag tvivlade på att min kropp skulle orka komma tillbaka till som de va innan operationen..
Nu har de gått ca sex månader å jag har ännu inte fått tillbaka den orken, kraften å energin jag hade innan operationen..de har ju blivit bättre men de e långt ifrån bra, jag blir ju helt slut bara efter en liten stund i stallet, plus värken jag har fått sen jag blev sjuk.. den berättar jag om i morgon för just nu e jag trött å vill sova, så natti natti alla fina vänner :-))

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu va de vääldigt länge sedan jag skrev nåt här.. Så vad har hänt sedan sist..? Jo, en hel del.. Jag opererade ju nyckelbenet i december plus att dom fick ta ben från höften å dom båda har läkt jättebra :) Gaya skar ju upp hela sitt knä i januari å d...

Nu har de gått 4 veckor sedan bästaste Tyson lämnade oss å saknaden å hålet i mitt hjärta e så stort.. hela hjärtat e trasigt.. :-( Men de börjar läka! Tack vare en sån fin pojke som heter Lappland Dream Nitro, alias "Hasse"! En supergo å trevli...

I söndags hände de som aldrig fick hända.. Vår finaste, bästaste å älskade Tyson lämnade oss å blev en ängel.. :-( Han blev akut sjuk på morgonen så de fanns tyvärr inget annat att göra än att låta honom somna in.. De här e absolut en av de värsta sa...

Förra veckan var jag på återbesök på ortopeden å fick träffa en som e expert på nyckelbensfrakturer å summa summarum så läker inte min fraktur, den har inte läkt ett smack trots att de gått ca 6 månader.. :-/ Förmodligen så beror de på att jag e st...

I dag ringde min ortopedläkare med svaret på datortomografin som jag för nån vecka sedan gjorde å de va lite blandad kompott.. Trots att de har gått 5 månader sedan jag bröt nyckelbenet så har de inte läkt.. enligt röntgen så fanns de inga tecken p...