I morgon e de dags igen att ta nya prover, hoppas dom e bättre nu än vad dom va förra gången... dom borde vara bättre eftersom jag inte får cellgifterna längre utan endast antikroppsbehandlingen (bromsmedicinen)...
Håll era tummar å tår att provsvaren e bra :-)
Det har varit så skönt att slippa cellgifterna å deras biverkningar för dom biverkningarna e inte att leka med, de va verkligen de värsta jag varit med om...
Å de va ju inte bara för mig de va jobbigt... vi får inte glömma Stefan, de hade aldrig gått utan honom, han har varit så enormt fantastisk :-)
Han har tagit hand om mig när jag varit dålig.. han har skött hemmet, djuren å matlagningen... han har inte heller haft de så lätt.. jag antar att de måste ha varit superjobbigt för honom att åka skytteltrafik mellan hemmet, stallet å sjukhuset.. :-/
Plus att han va helt ensam.. ingen att prata å ventilera sina tankar med...
måste ha varit en väldigt jobbig tid även för honom :-(
Först att styra upp allt här hemma å sen ha mig på sjukhuset vetandes att de skulle bli en lång å svår operation... kan inte ha varit lätt för honom :-(
Tyvärr så e de ju ofta så, att "den andra" glöms bort, de blir sånt fokus på den som e sjuk så allt annat hamnar lite vid sidan om...
Stefan e guld värd, jag hade aldrig klarat mig utan honom..
Utan honom hade jag bla svultit ihjäl då jag va alldeles för dålig för att pallra mig ur sängen å laga mat...
Så här i efterhand så kan jag summera allt med ett ord, skitjobbigt!
Jag va så glad när jag fick åka hem från sjukhuset :-)
Tyson å katterna blev superglada när jag kom hem, å jag oxå av att träffa dom :-)
Dom första dagarna hemma va jättejobbiga men superhärligt va de att få sova i sin egna säng!! guuuu så jag hade längtat efter de:-)
Dom hade ju skurit "sönder" alla mina magmuskler mm så jag kunde inte lägga mig ner själv eller resa på mig heller, än mindre vända på mig i sängen.. mm....?
Jag hade en riktigt jobbig första tid hemma men aldrig hade jag väl kunnat trott att de skulle bli värre!!
Nu ska jag sova så jag fortsätter i morgon!
Natti, natti vänner :-))

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu va de vääldigt länge sedan jag skrev nåt här.. Så vad har hänt sedan sist..? Jo, en hel del.. Jag opererade ju nyckelbenet i december plus att dom fick ta ben från höften å dom båda har läkt jättebra :) Gaya skar ju upp hela sitt knä i januari å d...

Nu har de gått 4 veckor sedan bästaste Tyson lämnade oss å saknaden å hålet i mitt hjärta e så stort.. hela hjärtat e trasigt.. :-( Men de börjar läka! Tack vare en sån fin pojke som heter Lappland Dream Nitro, alias "Hasse"! En supergo å trevli...

I söndags hände de som aldrig fick hända.. Vår finaste, bästaste å älskade Tyson lämnade oss å blev en ängel.. :-( Han blev akut sjuk på morgonen så de fanns tyvärr inget annat att göra än att låta honom somna in.. De här e absolut en av de värsta sa...

Förra veckan var jag på återbesök på ortopeden å fick träffa en som e expert på nyckelbensfrakturer å summa summarum så läker inte min fraktur, den har inte läkt ett smack trots att de gått ca 6 månader.. :-/ Förmodligen så beror de på att jag e st...

I dag ringde min ortopedläkare med svaret på datortomografin som jag för nån vecka sedan gjorde å de va lite blandad kompott.. Trots att de har gått 5 månader sedan jag bröt nyckelbenet så har de inte läkt.. enligt röntgen så fanns de inga tecken p...