De va ett tag sedan jag bloggade men nu e jag här igen :-) 
Är så mycket som händer i mitt liv just nu, även i min kropp å knopp... 
Jag har ju varit sjuk nu i ca 1 år men ändå har jag inte riktigt lyckats smälta att de faktiskt e cancer jag har... bara själva ordet ger mig rysningar, de e ju ett så pass laddat ord... 
För dom flesta så e väl cancer = med döden å jag e fullt benägen att hålla med.. jag anser att har man en gång fått denna skitsjukdom så kommer den till slut ta ens liv, förr eller senare, de e så lömsk denna sjukdomen är... 
De spelar ingen roll hur mycket cellgifter å strålning man får, de e alltid nån jäkla liten skitcell kvar nån stans i kroppen som nån gång letar sig fram, till slut.. sen om de händer när man e 90 år eller yngre vet jag inte men nån gång dyker oftast skiten upp igen som gubben i lådan när man som minst anar de :-( 
Tyvärr ska vi ju alla den vägen vandra nån dag men jag kan säga att de e jävligt jobbigt att hela tiden gå å tänka på hur detta ska gå... kommer skiten försvinna eller övervinner den mig... 
Jag har i alla fall de senaste året kämpat med all kraft jag har å de tänker jag fortsätta med!! 
Cancer, you got the wrong bitch!!! 
De senaste året har varit de jobbigaste i hela mitt liv, jag har aldrig varit med om nåt värre i hela mitt liv.. 
Detta skulle jag inte ens önska min/mina värsta fiender.. de finns människor jag inte ens skulle pissa på om dom brann men cancer hoppas jag verkligen dom slipper... 
Sedan strålningen avslutades har jag känt mig så nere å deppig, kan inte riktigt förklara hur jag känner men kan säga att de just nu e väldigt jobbigt :-/ 
Sen gör de ju inte saken bättre att jag inte kan sova heller, har ju fot å benvärken från hell :-( 
Har så himla ont... tänk den värsta kroppssmärtan när man har influensa gånger 100 så börjar de närma sig min värk... på eftermiddagarna å kvällarna så har jag så ont efter dagen så jag knappt kan gå ens några meter... 
Tyvärr så finns de inte så mycket att göra åt de heller... jag äter alla medicinerna som ska kunna hjälpa så de e väl bara att inse att de e så här de kommer vara nu... 
Neuropati heter de å e nervskador pga all stark medicin (cellgifter mm).. 
Min läkare sa sist att dom cellgifterna jag fått va de starkaste å "värsta" man kan få, blandningen jag fick av dom olika cellgifterna e tydligen den starkaste cocktailen man kan få å enligt henne så har min kropp ändå klarat de relativt ok, de finns dom som tappar känseln totalt å inte kan gå alls... :-/ 
Jag e ju långt ifrån tillbaka fysiskt mot innan jag blev sjuk men min läkare tycker jag återhämtat mig väldigt snabbt, betydligt snabbare än många andra :-) 
Jag försöker hela tiden att tänja på mina kroppsliga gränser så att kroppen sakta men säkert kan byggas upp igen men de e långt kvar, fast Rom byggdes ju inte på en dag.. 
Nu ska jag fortsätta se på Diamond League, jag älskar ju friidrott :-) 
Avslutar med kloka ord :-))