Inlägg publicerade under kategorin Allmänt

Av Annica - 1 juli 2017 21:43

De va ett tag sedan jag bloggade men nu e jag här igen :-) 
Är så mycket som händer i mitt liv just nu, även i min kropp å knopp... 
Jag har ju varit sjuk nu i ca 1 år men ändå har jag inte riktigt lyckats smälta att de faktiskt e cancer jag har... bara själva ordet ger mig rysningar, de e ju ett så pass laddat ord... 
För dom flesta så e väl cancer = med döden å jag e fullt benägen att hålla med.. jag anser att har man en gång fått denna skitsjukdom så kommer den till slut ta ens liv, förr eller senare, de e så lömsk denna sjukdomen är... 
De spelar ingen roll hur mycket cellgifter å strålning man får, de e alltid nån jäkla liten skitcell kvar nån stans i kroppen som nån gång letar sig fram, till slut.. sen om de händer när man e 90 år eller yngre vet jag inte men nån gång dyker oftast skiten upp igen som gubben i lådan när man som minst anar de :-( 
Tyvärr ska vi ju alla den vägen vandra nån dag men jag kan säga att de e jävligt jobbigt att hela tiden gå å tänka på hur detta ska gå... kommer skiten försvinna eller övervinner den mig... 
Jag har i alla fall de senaste året kämpat med all kraft jag har å de tänker jag fortsätta med!! 
Cancer, you got the wrong bitch!!! 
De senaste året har varit de jobbigaste i hela mitt liv, jag har aldrig varit med om nåt värre i hela mitt liv.. 
Detta skulle jag inte ens önska min/mina värsta fiender.. de finns människor jag inte ens skulle pissa på om dom brann men cancer hoppas jag verkligen dom slipper... 
Sedan strålningen avslutades har jag känt mig så nere å deppig, kan inte riktigt förklara hur jag känner men kan säga att de just nu e väldigt jobbigt :-/ 
Sen gör de ju inte saken bättre att jag inte kan sova heller, har ju fot å benvärken från hell :-( 
Har så himla ont... tänk den värsta kroppssmärtan när man har influensa gånger 100 så börjar de närma sig min värk... på eftermiddagarna å kvällarna så har jag så ont efter dagen så jag knappt kan gå ens några meter... 
Tyvärr så finns de inte så mycket att göra åt de heller... jag äter alla medicinerna som ska kunna hjälpa så de e väl bara att inse att de e så här de kommer vara nu... 
Neuropati heter de å e nervskador pga all stark medicin (cellgifter mm).. 
Min läkare sa sist att dom cellgifterna jag fått va de starkaste å "värsta" man kan få, blandningen jag fick av dom olika cellgifterna e tydligen den starkaste cocktailen man kan få å enligt henne så har min kropp ändå klarat de relativt ok, de finns dom som tappar känseln totalt å inte kan gå alls... :-/ 
Jag e ju långt ifrån tillbaka fysiskt mot innan jag blev sjuk men min läkare tycker jag återhämtat mig väldigt snabbt, betydligt snabbare än många andra :-) 
Jag försöker hela tiden att tänja på mina kroppsliga gränser så att kroppen sakta men säkert kan byggas upp igen men de e långt kvar, fast Rom byggdes ju inte på en dag.. 
Nu ska jag fortsätta se på Diamond League, jag älskar ju friidrott :-) 
Avslutar med kloka ord :-)) 



Av Annica - 18 juni 2017 00:20

Ja, de e skönt att ha de, ac :-)
Å då menar jag inte bara i bilen utan även i hemmet, de e nog bland de bästa köpet vi någonsin gjort å där instämmer Tyson till 100% :-)
I morgon ska de ju bli 27 grader så då ska jag ställa in ac:n på typ 18-19 grader å sen ska vi njuta :-)
Från de ena till de andra så har min benvärk blivit värre.. :-(
De gör så jäkla ont så de e omöjligt att kunna sova..
Natt efter natt vrider å vänder jag mig i timmar innan jag till slut somnar å de e såå värdelöst.. :-/
Enligt läkaren så går de inte att göra så mycket åt de heller utan de e mina nerver som blivit förstörda av cellgifterna, neuropati heter de...
I torsdags va jag å bokade tid till min nya tatuering :-)
Äntligen!!!
Ska bli sååå kul, har längtat så länge!!
När jag fick min cancerdiagnos så ploppade en ny tatuering upp i mitt huvud men pga att jag opererade mig ganska direkt efter beskedet så kunde jag ju inte gadda mig å efter operationen så fick jag inte.. likaså under tiden å efter cellgifterna, infektionsrisken e alldeles för stor.. under strålningen fick jag inte heller men nu e ju strålningen slut å nästa läkarbesök, röntgen mm e först om några veckor så nu ska jag minsann se till att klämma in den!!
Eg så har Rough Stuff (studion) upp till 6 månaders väntetid men pga att jag inte vet vad som händer efter nästa röntgen så va dom så goa å klämde in mig på en ledig dag :-)
Om röntgen visar att strålningen inte hjälpt så måste jag tyvärr börja med cellgifter igen å då e de tatueringsförbud som gäller igen så detta gjorde mig jätteglad :-)
Så om några veckor e de dags, då har jag "den" som alltid kommer både påminna mig om allt de jobbiga men även stärka mig genom livet!
Den förra tatueringen gjorde jag ju efter finaste Dartan hade flugit till himmelen... nu finns han på min arm forever..
Alla mina tatueringar har en betydelse å en alldeles egen historia..
Längre fram ska jag även göra en med ett porträtt av min fina mormor plus hennes favvo blommor...
Nu ska jag försöka sova igen så jag e pigg som en mört med min fina häst i morgon så natti natti alla jag tycker om :-))





Av Annica - 12 juni 2017 00:05

Ja som rubriken lyder så e jag så extremt trött i både kropp å knopp...
Fick min kropp bestämma så skulle den sova dygnet runt.. :-/
Vet inte varför.. kanske allt som hänt börjar ta ut sin rätt nu..
På bara 1 år så har jag ju diagnosticerats med cancer, opererat bort bla 38 st tumörer, opererat in portacaten, gått igenom cellgiftsbehandlingen from hell, fått metastas i lymfan, gått igenom strålbehandling plus typ en miljon läkarbesök, prover å röntgen mm...
Kanske inte e så konstigt att man blir trött efter allt detta..
De känns som att allting oxå e så jobbigt, minsta lilla sak blir ett enormt jobb för mig :-(
De känns som att min kropp väger ett ton... har verkligen ingen kraft kvar :-/
Visserligen så blir man nog trött av att hela tiden ha denna jäkla värk, de tar säkert en del på kroppen å knoppen.
Plus att jag drömmer super konstiga drömmar... dom e så skumma så jag väljer nog att behålla dom för mig själv så inte vitrockarna kommer å hämtar mig ;-)
Jag hoppas verkligen de vänder snart så jag kan få känna mig någorlunda pigg, de va så länge sedan jag gjorde de så jag har nästan glömt bort hur de är att vara lite pigg :-(
På torsdag nästa vecka ska jag till min blodläkare.
För er som e "nya" så räcker de inte med att "bara" ha cancer för mig utan jag har även en blodsjukdom som heter Essentiell Trombocytos som jag går på blodmottagningen för, här kör vi allt på en gång, inga småduttar här inte... ;-)
Från de ena till de andra så känns de som att tumören vid nyckelbenet har minskat, jag tycker inte att den känns lika tydligt längre plus att innan strålningen va de i stort sett så pass så man kunde se den med blotta ögat utan att känna å som den e i dag så syns den inte alls vilket måste vara positivt tycker jag!
Sen hänger de ju på att allt från den dör å att skiten inte dyker upp nån annan stans... :-/
De e en jäkla skitsjukdom cancern... så himla oberäknelig å lömsk å jag hatar den!!!
Nu ska jag försöka sussa så jag avslutar med bild på Tyson å hans nya fästinghalsband, natti natti vänner :-))



Av Annica - 5 juni 2017 00:37

I år e de 17 år sedan Stefan å jag skaffade vår första häst tillsammans, eller rättare sagt så tyckte jag att de va tillsammans, dock så delade inte Stefan mitt intresse vilket jag just då va alldeles för egoistisk för att se...
För mig va de ju perfekt att Stefan mockade mm medans jag red... tyvärr inte alltid lika kul för honom... ;-)
Hur som så blev de med tiden att jag har min hobby å Stefan har sin = alla nöjda å glada :-)
När jag för ett år sedan fick reda på att jag hade cancer så funderade jag på att byta stall till ett där fodringar mm ingår då jag skulle opereras, få behandlingar mm men gjorde aldrig så utan valde att stå kvar vilket jag i dag ångrar, lätt att vara efterklok... :-/
Så här i efterhand så hade de varit mycket bättre å enklare om jag hade flyttat redan då, hade ju blivit en sak mindre för Stefan att ha hand om under tiden jag va för dålig för att klara av de, för även fast han hade hjälp så blev de ändå mycket för honom :-(
Jag hade ju varit på väg att byta stall under en längre tid men aldrig fått tummen "ur" förrens i Januari i år å nu när jag har nåt att jämföra med så va de verkligen de bästa jag gjort på väldigt länge :-)
Så här med facit i hand så skulle jag ha gjort de mycket tidigare... hade förenklat så himla mycket..
Detta passar mig å Gaya mycket bättre :-)
Gaya har fått 4 nya kompisar som hon trivs jättebra med, de e en väldigt lugn å harmonisk flock vilket jag e jätteglad över då hon tidigare va lite av en hack kyckling med dagliga nya bett mm :-(
De e även väldigt nära, tar bara några minuter att köra å för dom som gillar motion så e de cykelavstånd ;-) plus att de e superskönt att slippa in/ut, fodringar mm, nu kan jag lägga all min lilla energi på Gaya å de e super!!
Gaya har utvecklats enormt sedan vi flyttade, hon går från klarhet till klarhet, hon e enormt lättlärd, positiv å vill lära sig å suger i sig allt nytt :-)
Hon e ju ändå bara 4 år men lunkar på som den lugnaste tjej som finns trots stora lastbilar, bussar, mc mm, de kan ju visserligen bero på att jag har hittat mitt lugn, att jag trivs mycket bättre där vi står nu, plus att jag e mer trygg i mig själv, som de känns just nu så finns de ingenting som vi inte kan klara av tillsammans :-)
Varje dag jag åker hem från henne så längtar jag tills nästa dag då jag får träffa å rida henne igen, hon e verkligen min prinsessa!!
Nu ska jag sussa så natti natti :-))


Av Annica - 29 maj 2017 00:01

I måndags va de tajm att ta prover igen å i torsdags dags för nytt läkarbesök på onkologen.
Cancermarkören hade tyvärr ökat men de va så väldigt lite så läkaren sa att jag inte behövde vara orolig över de, dock så ska den vid nästa provtagning ha börjat sjunka så jag håller tummarna för de, men de positiva va att själva tumören har minskat!!! :-)
Innan strålningen så kunde man nästan se den å den här gången va läkaren tom tvungen att känna flera gånger för att känna den så de gör mig jätteglad!!
De känns som att de e så mycket som varit dåligt å negativt den senaste tiden så detta gjorde mig till en riktigt glad tjej :-)
På tisd e de dags för prover igen..
Dom e så söta å gulliga på provtagningen på Ackis så de tom e roligt att lämna prover!
Varje gång jag kommer så frågar alla hur allting går, hur jag mår mm plus att dom har full koll på att jag fått så mycket hår, dom e verkligen supergoa :-)
Från de ena till de andra så har min benvärk blivit värre... har så jäkla ont så jag knappt kan sova :-(
Neuropati heter de å jag har fått dessa nervskador av cellgifterna...
Cellgifter i all ära men jösses så mycket dom förstör i kroppen... :-/
De e lite knasigt att de som ska rädda även kan stjälpa...
Förutom den jäkla benvärken så har jag den senaste tiden fått sån himla huvudvärk...
Pga min nackskada så e jag ju van med huvudvärk å för de mesta så har jag dom senaste åren haft flera migränanfall i veckan men nu e de värre än nånsin... som de e nu å har varit dom senaste veckorna så har jag migränvärk varenda jäkla dag...
Vad jag än gör så kommer den jädra värken å snart orkar jag inte mer.. :-(
De tar ganska mycket på kroppen att gå med sån värk varenda dag...
Vill inte ha så längre, vill kunna få känna på en smärtfri dag.. e så himla less på detta nu...
De gör mig orolig oxå...
Varför har jag helt plötsligt fått en huvudvärk som jag inte känner igen, den liknar inte min "vanliga" värk... e ju livrädd att de ska va nåt där som eg inte ska vara där...
Har inte berättat nåt om de för läkaren för att jag inte vill va med om nån utredning... förra gången jag sökte läkare pga värk och utreddes så hittades de ju en tumör stor som en handboll å hela cancer resan började så ni kan ju förstå att de känns lite obekvämt men jag ska faktiskt ringa doktorn i morgon för så här pallar jag inte att ha de längre.. :-/
Om jag ändå kunde förstå varför jag får sån enorm huvudvärk... den kommer som ett brev på posten (bortsett från om man skickar med postnord för då kommer de ju inte alls...) så fort jag gör något, så fort jag anstränger mig minsta lilla :-(
De kan räcka med så lite som att jag ex går ut å vattnar blommorna så e de kört, då e skiten här igen... :-/
E så himla less på detta nu å ärligt talat så tar skiten knäcken på mig, de e jobbigt att varenda dag gå med sån extrem värk...
Hoppas läkaren kan hjälpa mig i morgon!
Nu ska jag gå å sussa så jag avslutar med foto på bästa vännerna Tyson å Trassel, natti natti :-))

Av Annica - 21 maj 2017 00:51

Nu har de ju gått över en vecka sedan jag fick sista strålningen å dagarna efter blev biverkningarna mycket värre...
Jag hade klåda, de sved, fick blåsor mm plus att jag endast kunde äta glass, glass å åter glass men dom senaste dagarna har halsen blivit bättre å jag e sååå lycklig :-)
Har tom kunnat ätit mat!!
Har ätit hemmagjord hamburgare å frittisar plus att vi i dag åt tacos å de va så jäkla mumsigt :-)
De va så gott att kunna äta "riktig" mat!!
Jag kan knappt beskriva hur himla less jag e på soppa, soppa å soppa.. kommer nog aldrig mer vilja äta soppa i hela mitt liv... :-/
Jag hoppas att strålningen hjälpt men tyvärr så dröjer de innan man vet för strålningen verkar lång tid även efter man fått sista behandlingen.
Jag ska röntga mig i juli å först då kan strålningen utvärderas...
På måndag e de dags för bla prover igen, cancermarkören visar ju oxå åt vilket håll de går, om strålningen verkar eller ej så jag ber till alla högre makter som finns att markören ej gått upp för har den ökat så e risken stor att strålningen inte hjälpt å då måste jag få cellgifter igen å de vill jag INTE..!!!!
På onsdag e de läkarbesök med min cancerläkare igen å då måste jag ta upp min benvärk igen för den gör mig galen.. jag kan inte ens sova... går inte att få en blund med denna värken... de värker så de känns som att skelettet ska sprängas å de gör mig tokig.. :-(
Min mamma har ju oxå cancer å gått igenom samma behandlingar som jag har gjort å hon har oxå sån här benvärk som jag har men hon har fått medicin mot de som hjälper henne bra så hon slipper att ha ont å kan sova ordentligt så på onsdag ska jag oxå be min läkare om de..
Nu bor ju min mamma i USA men de borde eg inte vara nån skillnad.. hur som så måste jag få hjälp för så här kan jag i alla fall inte ha de.. :-(
Nästa måndag e de oxå dags för prover men den gången e de inte pga cancern utan då ska jag till blodmottagningen pga min blodsjukdom, E.T/Essentiell Trombocytos.
Här räcker de inte med att ha spridd cancer utan här kör vi alla sjukdomar å skador på en gång... med tanke på att jag även har whiplash, diskbråck å schmorls nuduli så kan jag ju tydligen ta både en blodsjukdom plus cancer oxå... :-/
Ska de va så ska de... inga små saker här inte utan här kör vi allt på en gång...
Från de ena till de andra så känner jag att min kropp börjar bli starkare efter operationerna, cellgiftsbehandlingarna å strålbehandlingarna :-)
Jag känner att de sakta men säkert går framåt, lite pö om pö så orkar jag mer å även om jag blir helt slut å halvdöd efter fortfarande väldigt lite så känner jag att jag i alla fall återhämtar mig snabbare så vem vet, de finns kanske hopp för mig oxå ;-)
Nu håller jag mina tummar å tår att proverna e bra så jag slipper cellgifter nu när jag börjar piggna på mig för behöver jag cellgifter igen så kommer dom slå undan benen totalt för mig å jag hamnar på minus igen vilket jag verkligen inte vill..!!!
Nu ropar john blund så jag avslutar med ett foto på mig å mitt ärr efter operationen å även ett foto på den tatueringen jag ska göra så fort jag får klartecken av läkaren..
natti natti alla vänner :-))





Av Annica - 13 maj 2017 00:31

I måndags va de min sista strålbehandling :-)
Helt fantastiskt att de äntligen e slut!!!
Bortsett från att min matstrupe svullnat upp plus att jag blivit "svedd" på huden så tycker jag att jag har klarat strålningen bra, de kunde ju ha blivit mycket värre så man får vara glad för de lilla :-)
Tur i oturen så tycker jag att halsen inte blivit värre i alla fall å de e ju alltid nåt.. har tom börjat prova på att äta "riktig" mat å med små små bitar så funkar de ganska ok...
Efter sista strålningen i måndags så hade jag läkarbesök med bröstläkaren på onkologen ang operationen av mina bröst å enligt läkaren så kan jag inte opereras förrens tidigast till hösten.. tyvärr... hade jag fått bestämma så hade jag gjort de redan i går men tyvärr så får jag ju inte de... :-/
Enligt läkaren så orkar min kropp inte med en operation just nu.. min kropp å knopp e tydligen trötta nu...
På 1 år så har jag fått cancerbesked, gjort en mega operation där dom opererade ut 38 st tumörer, gått igenom den tuffaste av alla cellgiftsbehandlingar plus nu även strålbehandling...
Min läkare sa att de e väldigt mycket att gå igenom å att min kropp nu måste läka å återhämta sig...
Innersta inne så vet jag ju att hon har rätt... de har jag ju redan misstänkt...
Speciellt dom senaste veckorna har varit sååå extremt jobbiga... jag har varit så väldigt trött... hängig... nere... deppig... haft svårt att somna... så fort jag lagt huvudet på kudden så börjar hjärnan gå på helspinn å tänker på allt som varit sedan jag blev sjuk... ibland känns de så extremt ofattbart att jag fått cancer så när jag tänker på de blir jag alldeles kallsvettig å får hjärtklappning.. de e ju så laddat själva ordet cancer... :-(
Hade jag fått välja så hade jag lätt kunnat sova runt 15-18 timmar per dygn den senaste tiden men ändå inte bli utvilad...
Kuratorn tror jag "gått in i den berömda väggen"... hon tror att jag e sönderstressad i knoppen å vem vet.. kanske de e så.. ska ta upp de med läkaren..
Jag blir ju inte ens pigg trots den höga dosen kortison jag äter, 32 tabletter per dag e ju annars nåt man går upp i ganska spinn av för de e ju en hög dos... :-/
Jag har även fått sån extrem kroppsvärk.. den håller på att göra mig tokig.. de gör så ont, speciellt i benen som in i skelettet, in i benmärgen.. de e fruktansvärt hemskt..
Jag hoppas jag mår bättre snart för så som jag senaste tiden har mått vill jag inte göra :-(
I dag har min fina Gaya gett mig sån glädje å energi, jag verkligen älskar den damen!
När Dartan dog så trodde jag aldrig att nån annan skulle hitta in i mitt hjärta igen på samma sätt som han gjorde men de har verkligen Gaya gjort, hon har hittat nyckeln till mitt hjärta :-)
Gaya e en sån fantastisk tjej, ibland tittar hon på mig djupt in i ögonen, de e som att hon kan läsa mig helt, hon vet vad jag tänker å hur jag mår, inför henne kan jag inte dölja nåt vilket på ett sätt oxå e bra för hon hjälper att hela mig :-)
I dag va de första gången någonsin som Gaya tog galopp från skritt!!
Hon va jätteduktig tjej å jag va jättestolt mamma!!
Älskar verkligen lilla fläcklisa!!
Nu ska jag göra ett nytt försök att sova så natti, natti alla :-))


Av Annica - 8 maj 2017 00:03

I morgon e de strålning nr 15/15 = SISTA..!!!!
Ska bli såå underbart när skiten e över, jag e extremt trött i både kropp å knopp efter behandlingarna.. :-/
Plus att jag e less på att inte kunna svälja ordentligt.. soppa i drygt 14 dagar börjar bli gaaanska trist... :-(
Jag längtar efter att grilla å att få "äta" mat, alltså äta riktig mat, att få tugga å kunna svälja ordentligt, så fort jag blir bättre ska de bli en riktig brakmiddag här hemma :-)
I torsdags på läkarbesöket fick jag en massa mediciner som skulle lindra svullnaden i matstrupen men tyvärr så har jag ännu inte känt nån skillnad förutom att medicinen e superäcklig...
Läkaren berättade oxå att min cancer gått in i stadie 4 å att jag aldrig kommer bli fri från skiten.. :-(
Jag kommer gå på både provtagning å röntgen med korta mellanrum så att dom kan hålla koll på mig å min jäkla sjukdom plus att jag kommer få bromsmedicin.
Hjälper inte denna strålbehandling så blir de tyvärr cellgifter igen... de som e skillnad med strålning mot cellgifter e att med cellgifter så ser man resultat ganska snabbt men så e de inte vid strålning utan där tar de tid även efter strålslutet, de kan ta upp till ett par månader innan man ser om de har hjälpt eller ej, jag ska utvärderas i juli... jag hoppas sååå innerligt att de hjälpt för jag vill verkligen INTE ha cellgifter igen... :-/
De absolut bästa skulle ju ha varit att operera bort tumören men de går inte, den sitter på ett alltför svårt ställe, e så mycket stora blodkärl å nerver där så de e tyvärr ingen som vill operera... :-/
I morgon efter strålningen så har jag bla läkarbesök på onkologen fast hos min sk "bröstläkare" ang borttagningen av mina bröst.
Kanske låter tokigt men jag längtar efter operationen..!
Efter de här senaste året å all skit jag gått igenom så vill jag eliminera alla risker som finns att få cancer å eftersom risken e så stor att jag även kommer att få bröstcancer så va valet inte så svårt!!
Nu ska jag sova så jag avslutar med foto på min fina donna :-)
Natti, natti alla :-))

Presentation

Fråga mig...

1 besvarad fråga

Översätt

Diverse

Titta in....

Matbloggstoppen

Länk

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< September 2019
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Länkar

Arkiv

Besöksstatistik

RSS


Skapa flashcards