Den här veckan e de min fjärde strålningsvecka å jag e såå extremt less nu... :-/
Biverkningarna har kommit som ett brev på posten å värre blir dom för varje dag.. min svullna matstrupe har blivit värre plus att de känns som en extrem halsbränna, som att halsen håller på å brinner upp plus att de svider hela tiden... :-(
Har även börjat få skador på huden.. de blir ju som brännskador... jag smörjer de varje dag med Aloe Vera..
Jag lever på filmjölk, soppa, filmjölk, soppa å åter filmjölk å soppa.. vill jag va riktigt busig så äter jag yogurt oxå nån dag ;-) glass e superskönt att äta, de e de enda jag kan äta utan att de ska kännas som att jag sätter i halsen å kvävs när jag sväljer... klumpen i halsen har blivit större så nu e de bara ett jättelitet utrymme kvar i strupen vilket gör sjukt ont :-( eg så e de ju ingen klump jag har i halsen utan de e ju matstrupen som e så pass svullen så att de känns som en klump... :-/
I morgon har jag även läkarbesök efter strålningen å likaså på måndag, då har jag strålning på fm å efter de läkarbesök med min cancerläkare å sen på em så e de första besöket med bla plastik kirurgen inför min operation..!
Nu ska jag gå å sova så jag orkar upp i morgon bitti (läs natt för i min värld så e de snudd på natt då...), jag avslutar med lite kloka ord som får sammanfatta en del av hur jag känner å har känt mitt senaste år med min nya kropps hyresgäst, cancern...
Sist men definitivt inte minst ett foto på min bästa håriga vän (en av dom i alla fall..)..

Jag förstår att du inte kan förstå hur jag har det...

Jag förstår att du inte kan tänka på mig hela tiden...

Jag förstår att ditt liv fortsätter som vanligt...

Jag förstår att det kan vara jobbigt att träffa mig...

Jag förstår att jag inte alltid är det roligaste sällskapet...

Jag förstår att du kanske inte vet hur du ska vara, vad du ska säga, vad du ska göra när du träffar mig....

Jag förstår att ditt liv inte heller är bekymmersfritt...

Jag förstår att bara tanken på mig kan göra dig rädd för din egen dödlighet...

Förstår du att jag känner mig ensam?

Förstår du att medan ditt liv fortsätter står mitt stilla?

Förstår du att mitt liv just nu e ett helvete å att jag mest av allt önskar bort denna sjukdom?

Förstår du hur de känns att leva med "kniven mot strupen", att ha en dödlig sjukdom?

Förstår du allt detta så har du ett sjukt dåligt sätt att visa de...

Den här veckan har verkligen inte varit rolig.. :-( 
Förutom min dagliga strålning så har jag oxå hunnit med 3 st läkarbesök.. verkar ju helt sjukt att ha 3 läkarbesök på 5 dagar.. :-/ 
Kort sammanfattning... 
I tisdags så började jag känna mig konstig i halsen plus att jag fick jättesvårt att svälja så därför fick jag träffa läkaren i onsdags.. i torsdags hade jag en inbokad tid hos "min" cancerläkare där vi oxå diskuterade min nytillkomna biverkning å tyvärr så e detta bara början, de kommer tydligen bli värre... :-/ men så fort strålbehandlingarna e slut så ska detta försvinna inom några veckor å jag ska bli som vanligt i halsen igen så de längtar jag efter :-) 
I går kväll fick jag värsta illamåendet, hjärtklappning å super duper smärta i bröstkorgen som kom å gick å fortsatte så även i dag så efter strålningen i dag tyckte dom att jag skulle träffa en läkare igen, för säkerhets skull så sagt å gjort masade jag mig iväg till läkaren å summa summarum så e de mest troliga att.. 
Pga strålningen så har ju bla min matstrupe blivit inflammerad å svällt upp å den har svällt så pass mycket så de kan vara som så att den trycker på hjärtat, därav hjärtklappningen mm å detta kan dom inte göra nåt åt.. däremot så fick jag Ondansetron mot illamåendet vilket jag även fick när jag va nyopererad å de hjälpte ju inte ett smack, inte just då i alla fall... 
Nu e de ju som tur är röd dag på måndag så den här helgen får jag ju 3 dagar på mig att kurera mig så jag hoppas min hals hinner få lite andhämtning innan de kör igång igen på tisdag :-) 
Läkaren sa i dag att blir biverkningarna inte bättre eller om dom tom skulle bli värre måste dom kolla upp detta på nåt sätt.. 
Den här svullnaden jag har i halsen e en av dom mest obehagliga saker jag varit med om... till å från så känns de som hela strupen snörjs åt, ungefär som att jag skulle bli strypt.. känns som att de står en elefant på min bröstkorg å stryper bort all min luft... 
E sååå sjukt obehagligt.. i dag har jag ätit varma koppen, äggröra å glass, glass å åter glass.. kanske inte världens roligaste att äta men jag fick åtminstone i mig nånting.. :\ 
När vi åkte hem från sjukhuset så åkte vi förbi däckverkstaden å köpte ett nytt däck så nu hoppas vi att de inte blir punka ;-) 
I dag på City Gross så hittade jag en annorlunda skyltad korg... hmm... jag sätter in bild på den nedan.. finn 1 fel... ;-)
Nu ska jag försöka sova så natti natti 
alla :-)) 

Har dom senaste dagarna känt mig "konstig" i halsen, nästan som nån slags halsbränna eller liknande men i går fick jag även svårt att svälja, känns som att jag har en stor klump som sitter i halsen.. :-/
Jag försökte äta middagen i går å de va verkligen inte lätt.. :-(
I dag på strålningen så berättade jag hur jag kände de i halsen så medans jag låg å fick min dagliga radioaktiva dos så hade dom ringt efter en läkare så när jag va färdigstrålad fick jag träffa läkaren å han förklarade de så här..
Pga att jag bla strålas på halsen så har slemhinnorna i halsen fått en inflammation vilket i sin tur har gett mig en svullnad i matstrupen å de i sin tur gör så att jag knappt kan svälja.. :-/
I morse när jag skulle ta min medicin så satte jag i halsen å fick de varken upp eller ner tills jag kräktes å då som tur va kom de ut, men de va verkligen ingen rolig upplevelse...
Läkaren förklarade att jag pga svullnaden nu bara har ett litet minihål i matstrupen så jag ska inte ens försöka äta "vanlig" mat för de e så trångt i strupen så de kan bli farligt... jag ska äta soppa, filmjölk å yogurt... låter ju omväxlade å bra.. eller inte :-/
Enligt honom finns de inget speciellt man kan göra åt de utan de e bara att gilla läget i över en månad framåt :-(
I går va jag så uppgiven å ledsen så jag hade bestämt mig för att hoppa av strålningen, jag tänkte inte åka dit i dag, eller rättare sagt, aldrig mera vilket jag "råkade" tala om för läkaren å han blev ju helt bestörtt... jag fick verkligen förklarat för mig vad som med all sannolikhet kommer att hända om jag inte fullföljer detta å de vill jag verkligen inte så de e väl bara att försöka stå ut... om jag avbryter nu innan tumören e död så kommer den att sprida sig, å sprida sig, å sprida sig tills de e cancer överallt å de vill jag ju inte vara med om så jag ska bita ihop å leva på soppa, filmjölk mm i en dryg månad nu så hoppas jag att den här skiten dör!!
Just nu e de inge roligt att vara Annica... illamående har jag oxå fått som ett brev på posten :-( som tur e har jag fått medicin mot de i alla fall!
Jag har haft ett par riktigt dåliga dagar med dessa biverkningar å så har jag känt mig så nere å hängig.. kanske inte e så konstigt om man tänker på hur mitt liv e just nu...
Nu ska jag försöka sova så jag avslutar med lite kloka ord, natti natti gott folk :-))

I dag efter strålningen va de tajm att ta nya prover vilket man gör på provtagningen som ligger i 70-huset å på fm brukar de vara lååång kö där å självklart va de lika i dag.. de va 20 st före... :-/ när jag hade väntat i ca 1 timme så blev de äntligen min tur men när jag kom in fick jag reda på att läkaren hade glömt att beställa vilka prover jag skulle ha så jag hade suttit å väntat helt i onödan...
Onkologen ligger ju bara tvärs över gatan från ing 70 så jag älgade dit å på den avd e dom ju helt underbara!
Efter ca 5 min så hade dom både kollat upp allt plus även tagit mina prover, dom e så fantastiska på dagvården :-)
Provsvaret kom under em å jag hade önskat så att cancermarkören skulle sjunkit men icke... tvärtom så hade de ökat... vete håle varför... ska inte strålningen hjälpa..??! :-(
Jag börjar bli lite less på de här nu.. känns som att de e nåt hela tiden, kommer de aldrig ta slut.. :-/
Jag har ledsnat på allt vad sjukdom å behandlingar heter.. vill inge mer nu..
Biverkningarna från strålningen har kommit som ett brev på posten.. :-(
Jag e jättekonstig i halsen... känns som att jag har en stor klump mitt i halsen som bränner å svider, jag har även svårt att svälja pga den.. helt värdelöst.. så pass fort som de har förvärrats så kommer jag väl snart inte kunna svälja överhuvudtaget :-/
Å sen denna tröttheten.. de e bedrövligt.. har verkligen ingen energi alls å minsta lilla grej e som värsta maratonloppet för mig.. känns som att benen inte bär mig...
Bara hälsa på å borsta Gaya lite tog ju musten ur mig totalt.. :-(
Jag måste faktiskt erkänna att strålbehandlingen e mycket jobbigare än vad jag någonsin kunnat tro...
Jag försöker ju att alltid vara superwomen men inte ens de funkar varje gång å dag för mig utan jag inser oxå till slut att även jag kan bli trött, ledsen, tappa hoppet mm... :-/
Med tanke på allt som jag under de senaste året varit med om så e de inte e så konstigt om jag blir lite deppig...
Jag hoppas de ger sig snart för jag orkar inte med fler behandlingar å bakslag...
Nu ska jag gå å sova så jag avslutsr med lite kloka ord... natti, natti alla :-))

Då är äntligen första strålningsveckan över å helgen är här :-)
Summa summarum så har de varit superjobbigt... :-(
Pga att man måste ligga hyper stilla så e varenda muskel i nacke å rygg super spända, e ju inte precis de mest optimala att ligga å spänna sig "så pass länge" när man har både whiplash å diskbråck.. back on track kragen får verkligen göra sitt jobb nu, likaså min sk whiplashkudde.
Jag får inte ens prata när jag ligger på britsen för när man pratar finns de risk att man även rör sig å de e mm precision när man strålas, e ju viktigt att man strålas på rätt ställe.
När jag kommer till strålningen så lägger jag mig på britsen å sen e de sköterskorna som flyttar å ändrar läge på mig så att jag ska komma i perfekt läge, inte heller då får jag göra nånting vilket känns jättekonstigt att man inte får hjälpa till utan bara ligga som en död sill när alla andra lyfter å fixar, e en liten konstig känsla...
De e skönt att jag inte har nån mockning mm just nu under behandlingarna för de hade jag aldrig orkat... de e tufft som attan att ens orka pallra mig ut till Gaya men de e ju såå roligt :-)
När jag e hos henne så blir mina batterier fulltankade å lycklighetsbarometern på max :-)
De e lycka de!
Första gången jag strålades så berättade dom vilka biverkningar som jag kan få å en av dom va extrem trötthet å de kan jag verkligen skriva under på... e såå extremt trött å slut... har noll med energi... å då har de ändå "bara" gått en vecka, undrar hur jag mår när de har gått ett par veckor till.. :-/
Huden känns i alla fall än så länge ok, jag smörjer med Aloe Vera flera gånger om dagen.
Jag har senaste dagarna känt nåt konstigt i halsen.. känns lite som en halsbränna men ändå inte.. ungefär som en brännande klump som sitter mitt i halsen å svider å bränner, förmodligen e de pga av strålningen.. jag hoppas verkligen att de inte blir värre.. :-/
I morgon ska jag försöka pallra mig ner till badet så Tyson får plaska lite, vi tänkte ta med oss fika oxå å njuta av lugnet :-) om de e ok väder dvs... så som vädret har varit dom senaste dagarna så känns de ju lite ovisst..
Från de ena till de andra så har jag börjat sätta upp vår/sommargardinerna, eller rättare sagt så gjorde Stefan de mesta för jag orkade inte allting... i sovrummet köpte vi gardiner som eg inte alls e vår stil men dom blev faktiskt jättefina!
Nu ska jag fika å avslutar med foto på nya gardinerna :-))

I torsdags va de dags för min första strålbehandling å de gick bra, va inte värre än nåt annat jag senaste året har varit med om... de ska ganska mycket till för att "skrämma" mig, man kan säga att jag har blivit ganska härdad... så mycket som jag har varit med om under 1 år har jag inte ens varit med om under hela livet...
PET-röntgen, magnetröntgen, CT, biopsier, operation, cellgifter, strålning mm plus typ 1000 olika saker till å inte e de slut ännu utan långt därifrån... :-/
Strålningen i torsdags gick fort, ca 15 min tar de å kommer att ta varje gång.
Man får lyssna på radion å titta på de fina taket som ändrar färger å motiv, riktigt rofyllt va de faktiskt om jag nu ska säga nåt positivt om de ;-)
Jag ska få 15 st behandlingar å de e en gång om dagen varje dag, förutom lörd å sönd så om allt går enligt planerna e jag färdigbehandlad den 8/5 så håll era tummar att tumören försvinner av strålningen så att jag slipper cellgifter för de vill jag verkligen INTE!!
Jag kommer varje torsdag efter strålningen få träffa läkaren.
När jag kom hem därifrån i torsdags så va jag redan röd plus att de kliades så Aloe Veran fick göra sitt :-)
De va nära att jag aldrig kom fram till ackis för när vi skulle åka in började vi höra nåt konstigt ljud från bilen... ju fortare vi körde ju mera lät de... vi stannade å gick ut å kollade å de va ena däcket som hade gått sönder, en stor reva av gummi hängde ut från däcket så de va de som hade slagit i innerskärmen som vi hörde.. med tanke på hur däcket såg ut så va ju första tanken att byta å sätta på reservdäcket där på plats innan hela däcket skulle sprängas totalt men vi gillar ju att leva lite farligt å ha lite spänning i livet så vi vände å åkte tillbaka hem å satte på ett annat däck tsv, vi hade ändå inte hunnit kommit så långt hemifrån så de kändes som de bästa å tur i oturen så gick de ju bra :-)
Från de ena till de andra så firade vi påskafton på ett lite annorlunda sätt i år... vi va nere vid badet å grillade korv mm :-)
Supermysigt va de!!
Att bara få vara å suga i sig frisk luft, de vackra vattnet mm, de va verkligen livskvalité :-)
Vi passade på att göra de nu innan jag fått flera strålningar då man kan bli väldigt trött mm när man strålas så detta va en härlig sak att göra inför veckan som kommer :-)
Tyson hade oxå kul!
Han badade, badade å åter badade!
Han e verkligen ingen badkruka ;-)
Efter hans badande så åt han grillad korv mm med oss, mums tyckte han att de va :-D
Nu ska jag hoppa in i duschen så jag avslutar med lite foton från påsken, ha de gott alla :-))

I dag skulle de egentligen ha varit min första gång på strålningen men dom ringde från onkologen i går å berättade att maskinen va trasig så min strålstart flyttades till i morgon men gissa vad..??!!
Dom ringde i dag igen å delarna till maskinen har ännu inte kommit så nu e jag inplanerad att starta behandlingen på torsdag, om maskinen e lagad då dvs... :-/
Känns lite drygt när de flyttas fram hela tiden för jag hade liksom förberett mig mentalt å laddat mm å så blev de inget.. :-(
Superdrygt.. :-/
I dag har vi varit hos Stefans mamma å hämtat Aloe Vera salvan jag ska ha på området som ska strålas.
De va verkligen jättesnällt av Stefans mamma :-)
Jag ska ju strålas runt nyckelbenet å pga att huden e väldigt tunn där så e de stor risk att jag får "brännskador".. jag kommer få salvor som kortison mm utskrivet men jag hoppas att de räcker med Aloe Veran.
När man strålas så bör inte själva strålområdet vara i solen vilket kommer bli superbökigt nu när värmen å sommaren närmar sig.. har ju ingen lust att ha långarmad polotröja på mig i hettan :-/
Jag hoppas verkligen att den här behandlingen får bort skiten nu en gång för alla!
Funkar de inte med strålningen så måste jag få cellgifter igen vilket jag absolut inte vill... inte den här sommaren oxå... förra sommaren va jag så extremt dålig efter operationen å alla cytostatikabehandlingar så hela sommaren enbart gick åt att "överleva" mellan alla behandlingarna...
Känns som att när nåt går bra för mig så e de alltid två steg bakåt :-(
Ex...
Dom lyckades operera ut mina 38 st tumörer vilket e superpositivt men då ploppar de upp tumörer i lymfan i stället å nu när dom ska strålas så har dom nu hittat nåt i min mage... dom hittade nåt på senaste röntgen... förhoppningsvis "bara" en cysta...
"Cystisk process" heter de tydligen..
Jag skulle verkligen inte orka ett till bakslag... de känns som en "never ending story"... som att de aldrig tar slut...
Jag har visserligen sagt de ända sedan jag blev sjuk att jag aldrig kommer bli frisk från den här skiten eftersom de pluppar upp nya saker hela tiden... skitless e jag.. :-/
Kuratorn från onkologen ringde häromdagen ang några papper jag måste fylla i å skriva under så jag får väl pallra mig dit nån dag, hon sitter ju vägg i vägg med strålningen.
Från de ena till de andra så har jag fått tid till bröstenheten, 19/5 ska jag på mitt första besök inför operationen vilket ska bli så himla bra för jag verkligen längtar efter operationen.. kanske låter tokigt att man kan längta efter en operation men pga att de e sån stor risk att jag även kommer drabbas av bröstcancer så vill jag få bort dom helst i går.. jag vill aldrig mer gå igenom de jag gått igenom så kan jag göra nånting för att minska riskerna så gör jag självklart de, jag har inte tvekat en endaste sekund!
Ibland e de så sjukt svårt att förstå å att ta till mig allt som hänt senaste året.. känns som att de inte händer mig utan att de händer nån annan å jag står på utsidan å tittar på... kanske blev lite flummigt å djupt men de e precis så jag känner...
Skulle de vara som så att strålningen inte får bort skiten jag har vid nyckelbenet så att jag måste få cellgifter så kommer bröstoperationen bli uppskjuten vilket jag absolut inte vill... :-/
Så snälla alla högre makter gör så att strålningen kommer hjälpa så att de här skiten försvinner å dom kan lägga mer tid å energi till vad de e för knölar jag fått i magen..
Tänk om de oxå e elakartad cancer... men sån otur kan man väl inte ha...
Håll en tumme för mig :-)
Nu ska jag sova så...
Natti natti alla snälla å goa :-)

I torsdags va de dags för det första besöket på strålbehandlingen å de gick väl ok...
Dock så kan jag ju inte direkt påstå att de e speciellt roligt att behöva vara på dessa ställen men vad har jag för val... :-/
De dom gjorde va att dom bla mätte ut vart jag ska strålas plus att dom tatuerade in 3 st prickar på mig så att dom vet hur dom ska ställa in maskinen "på" mig.
De e riktiga tatueringar dom gör men dom e såå enormt små så vet man inte om att dom e där så ser man dom inte ;-)
Jag tyckte jag kunde ha fått en större tatuering med nåt roligt motiv men dom gjorde tyvärr bara små prickar på de stället ;-)
Efter de så ville dom ha mig som fotomodell för då fotade dom prickarna mm men trots att jag ställde upp på moddellandet så va de ruskigt dåligt betalt, ingenting fick jag i arvode för att dom fick fota mina fina prickar mm ;-)
Pga att de e superviktigt att man ligger HELT stilla under strålningen så skulle dom ha gjutit en mask av mig men de gick inte alls de... de total vägrade jag...
Dom skulle ta ett stort plast sjok som dom värmer å sedan lägger på mitt ansikte, hals, axlar mm å formar efter mig men sånt går inte att göra på mig för då får jag panik å då kan dom ställa in strålningen för skulle jag få nåt sånt över mig får jag klaustrofobi å kolar vippen på en gång så då behövs ingen strålning... :-/
Jag lägger in foto på masken å en av mina mini tatueringar.
Pga att dom inte fick göra nån mask på mig så hade dom nån stor "kudde" som dom formade efter mig å under tiden jag låg där så sög dom ur luft ur kudden så den blev stenhård å formad efter mig så nu e den min kudde jag ska ligga i varje gång jag strålas så att jag verkligen ligger helt stilla!
Jag fick även göra en ny röntgen så att dom exakt vet hur de ser ut i mig å mina tumörer.
Strålningen börjar den 11/4 å kommer vara en gång om dagen varje dag i x antal veckor, förutom lördagar å söndagar.
Hur många veckor jag behöver strålas vet jag inte ännu utan de får jag reda på när första strålningen är..
Jag hoppas att de inte blir så enormt många för där jag ska strålas (vid nyckelbenet) har man så tunn hud så jag kommer kunna få "brännskador".. jag kommer få salva utskriven plus att Stefan har fixat Aloe Vera salva till mig å den ska tydligen vara jättebra!
Jag har fått så mycket info om så mycket så hjärnan snurrar på högvarv å jag har nog glömt hälften redan...
Hoppas verkligen att strålningen kommer att hjälpa för gör den inte de måste jag få cellgifter igen å de vill jag verkligen inte... skulle nästan göra vad som helst för att slippa de.. :-(
Så håll era tummar för mig att detta hjälper så att jag blir fri från den här jäkla sjukdomen nån gång... :-/
Nu ska jag titta på film så ha de bra alla :-))