Då va de dags igen då..
Läkarbesök i morgon... :-/
Tycker inte om dessa läkarbesök, e alltid orolig inför dom å provsvaren från proverna jag tog i dag... e livrädd för att cancermarkören har gått upp.. då vet jag inte vad jag tar mig till för jag orkar inte göra denna resa en gång till... så var snälla å be till alla högre makter som finns att provsvaren e bra..
I morgon ska vi oxå gå igenom de som måste göras med mina bröst... känner inte alls för att operera mig men vad har jag för val, som jag skrev förut så e de liksom kniven mot strupen :-/
Jag ska även prata med min läkare om min neuropati för den har ju inte blivit bättre utan tvärtom, jag har fått ökad smärta i fötterna å benen å jag fattar inte varför de inte ger sig nån gång, blir de inte bättre snart så blir jag tokig för de gör så ont :-(
De e nog inte många som vet hur jag egentligen mår.. den här bedrövliga smärtan som känns som knivar som skär upp genom mina fötter å upp genom benen... å de e bara ett av alla mina problem jag fått sedan jag blev sjuk.. vissa problem skriver jag inte ut här, dom e lite för privata ;-)
Å sen denna enorma tröttheten.. jag skulle lätt kunna sova nästan dygnet runt.. jag ligger fortfarande lågt i både hb å erytrocyter... kanske tar tid innan de blir bättre.. jag vet inte... de känns som att jag skulle ha sprungit ett maratonlopp varje dag.. minsta lilla ansträngning e jätte jobbig för mig..
En vän sa till mig häromdagen att hon trodde jag mådde bra nu för att jag inte hade berättat detta men vad hjälper de mig om jag gnäller å jämrar mig, jag mår ju inte bättre av de..
På torsdag e de dags för behandling igen.. helt urtrist e de att va där å bara sitta å vänta på att medicinen gått in klart men nu när de bara e en medicin så e de ju som en fis i rymden i jämförelse mot alla jag fick förut å alla timmar de tog, de va riktigt jobbigt..!
Den här gången har jag Emla plåster jag kan sätta på min port-a-cat så de inte gör så ont när dom sätter in droppet där, förra gången gjorde de bedrövligt ont...
Den e lite snubbig att ha port-a-caten för ibland om de ex kliar där den sitter å jag inte tänker på att den e där å kliar på som vanligt så känner jag slangen som går från den å jag känner även hur slangen rör sig, e lite snubbigt faktiskt..
Från de ena till de andra så hade vi en spolbil hemma i dag då vi har haft problem med avloppet i köket som tyvärr bara blev värre å värre så i dag fick experterna komma å spola rent å de blev så bra så, nu funkar de kanon :-)
Nu ska jag försöka sova lite innan doktorn i morgon så natti natti alla goa människor :-))

I morgon e de dags att ta nya prover igen... e alltid lika nervöst inför provsvaren.. speciellt nu när jag har "paus" med cellgifterna, e ju stor risk att cancermarkören sticker upp igen då.. :-/ hoppas verkligen att den inte gör de, håll era tummar å tår åt mig!!
Jag undrar hur länge jag ska må så här dåligt å ha den här värken, de måste väl bli bättre nån gång.. eller... blir de inte de så e de en mardröm jag inte vill vara med i :-(
Alla har sagt till mig sedan jag blev sjuk att dom tycker de e otroligt att jag inte brytit ihop men ärligt talat så har allt gått i ett ända sedan jag fick diagnosen så jag tror inte att min hjärna har tillåtit sånt djupt tänkande förrens nu... nu verkar min hjärna gå på högvarv å bearbeta allt.. tyvärr lite för mycket å för ofta för nu bryter jag ihop för minsta lilla vid sämsta tänkbara situation men så verkar ju inte mitt huvud tänka...
Ibland kan jag bli både arg å ledsen för saker som i min värld e betydelsefulla men i en frisk människas värld så kanske de e helt betydelselöst... :-/
Jag vet inte varför jag blir så lätt ledsen nu helt plötsligt.. eller rättare sagt så har de väl varit så dom senaste veckorna... likaså att jag lätt tänder till för minsta lilla sak.. så vill jag ju inte vara.. har jag alltså blivit en elak å blödig kärring nu...
Ibland så känns de så.. som att jag e den enda i hela världen som förstår mig själv...
Den här jävla sjukdomen har sabbat allt för mig :-/
E så jäkla less på övertaget den har om både min kropp å knopp, kommer min hjärna må bättre snart eller ska den fortsätta vara den mest labila hjärnan som finns i hela världen plus att jag måste vara en dålig å värdelös människa som inte orkar va sjuk längre för nu e jag så extremt jäkla less på denna skit sjukdom.. :-(
Hur mycket orkar man innan hjärnan gör revolt..??
Jag e ju en stark tjej, finns ingen som kan sätta sig på mig eller knäppa mig på näsan men nu gör de ju faktiskt de, skiten som gör de heter cancer..!!
Cancern har förstört den starka å trygga Annica till en blödig känslig lipsill som alltid känner mig som ensammast i hela världen :-(
Nu e jag ju inte de, jag har ju fina Stefan, mamma å kära morbror plus att jag tror jag har några vänner oxå... hoppas de, eller så håller dom upp skenet för den sjuka patetiska Annica.. vem vet..??!!
Jag vet att jag låter patetisk men även jag kan bli trött å ledsen å tvivla på att livet vill en väl..
Jag har lite svårt att sova ibland å likaså i dag men nu ska jag göra ett nytt försök så natti natti alla som läser detta, ni e underbara som orkar med mig, kramar :-))

Som ni säkert har märkt så bloggade jag ju inte i går å de va pga att jag va så trött å slut så de fanns ingen kraft över till de... men jag är ju här i dag i alla fall ;-)
I går red Gaya å jag ut med Sandra å hennes fina Buxen å de gick jättebra :-)
Gaya va så pigg å glad å blev lite ledsen över att hon bara fick skritta så hon bjöd på några bockningar för första gången sen inridningen började ;-)
I dag red jag oxå men har ju sedan jag blev sjuk inte kunnat rida etc på morgonen/fm pga att de tar så många timmar innan jag ens kan gå på mina fötter å innan mina ben bär mig men i dag så tänkte jag utmana ödet å prova å de kommer jag aldrig mer göra om... de va de värsta jag varit med om på ett tag, fy håle så dåligt jag mådde... jag skrittade ut själv, mot Stefans tyckande.. han tycker inte jag bör rida ut själv pga att jag e dålig å inte återfått min styrka mm plus att Gaya e 3 år... hon e verkligen världens snällaste å coolaste unghäst men hon e dock en häst å alla hästar kan ju bli rädda mm å självklart så håller jag ju eg med Stefan men de e inte alltid så lätt att hitta ridsällskap heller... eg va de väl inte världens bästa dag att rida ut på själv.. de va snöstorm plus att de kom typ 40 st jägare med hundar så de va en riktig prövning ;-)
Efter ridningen va jag mer död än levande ( dåligt skämt kanske ) å va helt slut...
På em kom Bea (equiterapeuten) till Gaya å de älskade Gaya, hon myste å njöt till max fina flickan :-)
Hon va lite spänd i sätesmuskeln på vänster sida så denna behandlingen va uppskattad!
Trots att detta va första gången som Gaya va med om nåt sånt här så förstod hon direkt å va med på noterna :-)
Efter Bea satte vi upp granen utomhus å satte upp belysningen jämnt å fint men så som de har stormat nu så sitter de inte lika fint längre.. ;-)
I morgon kommer jag nog va väldigt trött å ha ont i mina skadade ben å fötter men i jämförelse med vad jag orkade göra bara för ett par månader sedan så e de ju jättestor skillnad å de gör mig jätteglad :-D
Sedan jag blev sjuk så har jag lärt mig att uppskatta varje framsteg, även de minsta, minsta bättringen uppskattar jag till max, de e ju faktiskt inte allt för länge sedan jag inte ens orkade vara i stallet mer än typ 10-20 min så alla mina framsteg jag gör nu e så himla fantastiskt!!!
Från de ena till de andra så har jag firat första advents kvällen med att jobba i tomteverkstaden med att gör kulor, kulor å åter kulor vilket jag tycker e jättekul :-)
Jag beställde hem 60 st kulor häromdagen å i dag tog dom slut så jag fick lägga in en expressorder så har jag dom i morgon å kan fortsätta i tomteverkstaden :-)
När mailen började strömma in i höstas med folk som ville beställa kulor så trodde jag ärligt talat inte jag skulle orka detta i år så därför gör de mig superglad när jag nu orkar gör några i alla fall :-)
Nu e min kropp så extremt trött å har ont i varenda liten fiber så nu ska jag sova så natti natti alla goa vänner :-))
Avslutar med kort på dagens alster.

Då va de dags igen då.. tänk va tiden går fort..
Nu e de äntligen advent å de som e så roligt med advent e ju att vi e ännu närmre julafton :-)
Jag älskar ju julen, älskar att julpynta mm!
Här hemma e i alla fall julgardinerna uppe å de e stjärnor å stakar i alla fönster :-)
Å så självklart glöggen, den får vi inte glömma, jag e en riktig glögg fantast!
Den godaste glöggen ever e saffransglögg eller lusseglögg som den oxå heter.
Jag har smakat i stort sett alla olika smakerna som finns på glögg nuförtiden å saffransglöggen vinner med hästlängder, peppsrkaksglöggen va oxå helt ok, inte alls lika god som saffransglöggen men helt klart värd att smaka :-)
Älskar den mysiga känslan första advent ger :-)
Jag e så fantastisk glad över att jag för tillfället har slutat med cellgifterna så jag slipper va liggande med biverkningarna från hell nu när vi närmar oss jul, hoppas jag inte behöver använda dom igen... :-/
Förra året vid den här tiden hade jag väl aldrig kunnat ana att jag några månader efter jul skulle ligga på operationsbordet å va med om en lång å komplicerad operation där dom opererade ut 38 st tumörer ur mig...
Jag måste ju ha varit sjuk förra julen oxå fast jag inte visste om de...
Bara tanken på de gör mig illamående... :-/
Tänk att man kan vara så sjuk utan att märka nåt.. jag märkte ju enbart att jag hade fått ryggvärk men aldrig hade jag väl i min vildaste fantasi kunnat tro att ryggvärken berodde på att min hela buk va full av tumörer..
De känns så overkligt allt som hänt senaste dryga halvåret :-/
Känns som att jag eg inte riktigt förstått ännu att jag faktiskt e sjuk, kanske tar ett tag innan de går in å hjärnan får smälta de plus allt annat som hänt...
I dag va jag in till stan helt själv vilket e en av några få gånger jag åkt själv, har inte velat gjort de tidigare pga att jag mått så dåligt men i dag klarade jag av de!
De va svårt att hitta p-platser pga "black friday" så jag hittade en plats långt ifrån butikerna vilket va en pina för mina stackars fötter å ben.. :-(
Jag undrar hur länge jag ska ha den här värken.. vill inte ha den längre... vill att de ska bli bättre nu!!!
Jag hoppas att de blir bättre med tiden som läkarna säger att de ska bli...
Nu e jag jätte trött efter dagen så jag avslutar med några kloka ord, natti natti alla fina vänner å jag vill att ni ska veta att jag uppskattar era kommentarer mm till massor :-)

Cancer...
Bara tanken på ordet ger mig rysningar... :-/
De e ett bedrövligt ord å jag hatar de..
Ordet e väldigt ångestladdat..
Fruktansvärt... :-/
Jag minns exakt vad läkaren sa till mig när hon berättade att jag hade cancer.. de va hemska ord att få höra.. de e ju inte nåt som man själv blir drabbad av utan de händer ju bara andra.. eller inte..
Fattar nog inte riktigt att jag e sjuk.. de har varit så mycket så de e svårt att ta in å smälta..
Jag tycker de e jobbigt nog att försöka komma ihåg vad doktorn säger på alla läkarbesöken så de e tur att Stefan e med å hör allting då jag gömmer typ hälften.. e nog pga att jag alltid e nervös inför läkarbesöken.. :-/
På tisd e de dags för provtagning igen å på onsdag e de läkarbesök å på torsdag får jag min behandling..
Ska bli "spännande" på onsdag för då kommer jag få veta mera ang när jag ska opereras å hur operationen går till.
Jag känner mig inte alls lika nervös inför den här operationen som jag gjorde vid förra operationen för då va jag nervös, eller rättare sagt så va jag skräckslagen..!!
Längtar tills allt e över, tills operationen e klar å jag återhämtad å pigg så jag kan börja leva ett normalt liv igen!!
Jag har ju känt mig så ledsen den senaste tiden vilket kanske e fullt förståligt, man kanske får va ledsen mm när man e sjuk... :-/
Sen den här förbannade fot å benvärken, den gör mig tokig.. :-(
I dag gick jag hem från stallet men kom knappt hem pga att de gjorde så jäkla ont.. å inte finns de nåt man kan göra åt de heller utan de e bara att be till alla högre makter som finns att de i alla fall inte blir sämre..
I dag har jag ridit min fina tjej :-)
Nog för att jag e partisk men hur cool 3-åring kan man ha.. hon e verkligen underbar å passar mig perfekt :-)
De e verkligen kul nu när hon får sättas igång igen, de har jag längtat jättemycket efter!!
Enligt ordination från veterinären så ska jag skritta henne 1-3 veckor innan de e dags att lägga in några travsteg, jag längtar så tills jag (Gaya oxå såklart) e mycket piggare så vi kan rida som "normala" människor igen!!
Nu ska jag försöka sova, om de går... jag har nästan aldrig problem att somna utan de gör jag för de mesta så fort huvudet landat på kudden så natti natti å som vanligt så avslutar jag med lite kloka ord :-)
Må så gott fina vänner!!

Ja, som rubriken lyder så kan man ju verkligen undra de...???!!!!
Varför kommer de nu..
Borde ju ha kommit tidigare.. tycker jag i alla fall... :-/
Varför har jag blivit deppig, ledsen, nere och känslig mm nu..??!!
Nu har de ju gått drygt 6 månader sedan jag blev sjuk å man kan ju tycka att jag borde ha blivit deppig å nere när jag blev sjuk, när jag fick diagnosen, va med om den långa å komplicerade operationen.. då borde jag ha blivit nere mm men icke..
Jag vete håle va de va för fel på mig som knappt reagerade när jag fick min cancerdiagnos... kanske jag inte riktigt kunde ta in allt som hände, de va ju så mycket som hände på så kort tid så kanske jag inte hann med att riktigt greppa å förstå vad som hänt...
De e ju så mycket som händer i början vid en cancerdiagnos, massa provtagningar, röntgen, läkarbesök mm så allt går liksom i ett, man får inte så mycket tid över till eftertanke...
Förrens nu verkar de som...
Nu går mitt hjärnkontor på högvarv...
Dygnet runt snurrar tankarna... varför blev just jag sjuk... kommer jag bli bra... kommer de komma tillbaka... mm... så far tankarna runt i huvudet.. ex när jag ska sova så går hjärncellerna i 190 hela tiden...
Undrar varför jag blivit så här nere nu när jag borde vara glad, nu när cellgifterna e klara för tillfället i alla fall så borde jag ju vara överlycklig men icke.. i stället så deppar jag ihop totalt... skumt e de verkligen.. :-/
En annan sak jag e lite ledsen över e ju värken i benen å fötterna, den e bland de mest bedrövliga jag nånsin haft, fy håle så ont de gör..
Sen den här obefintliga kraften å orken, när kommer den tillbaka??
En 90-åring e ju piggare än mig..
Man kan ju tycka att nu när de e paus på cellgifterna mm så borde jag ju vara glad, förhoppningsfull mm men de e jag ju inte utan i stället för att vara glad så känner jag mig nere å ledsen... känns som att tårarna alltid e precis på gränsen... :-/
Undrar varför de har blivit så...
Alla sa till mig i början när jag blev sjuk att dom tyckte de va helt otroligt att jag alltid va så pigg å glad å inte hade brytit ihop nåt.. de kanske e de som kommer nu.. :-/
De kanske e först nu jag har förstått att dom opererade ut 38 st tumörer ur mig..!!
De kanske e först nu jag förstått att cancern spridit sig..
Jag vet inte.. finner inga ord för hur min hjärna å mitt tankesätt e funtat..
De enda jag vet helt säkert just nu e att ingenting känns kul (förutom att vara med Stefan å djuren), allting känns tungt å ledsamt :-(
Men de blir nog bättre tror jag :-)
Nu ska jag försöka sova så jag orkar upp å rida å ha kvalitetstid med fina Gaya, de gör mig glad!
Jag avslutar med kloka ord, natti natti kära vänner :-))

I helgen e de som säkerligen alla vet första advent så nu drar de igång.. :-)
Jag älskar ju att hänga upp julgardiner, stjärnor, stakar mm, julen e de mysigaste jag vet!
Å sen lite närmare julafton när man kan plocka fram allt pynt då trivs jag som fisken i vattnet, då blir jag nästan barn igen :-) Kalle, Musse å jag som far omkring i vårat pyntade hus, de e livet de :-D
Jag brukar ju varje jul sälja personliga julkulor, kulor som köparen själv får välja vad de står på dom men pga att jag varit sjuk i år så har jag inte orkat dra igång i god tid så när de va dags för mig att beställa så va ju hjärtana som e populärast tyvärr slut.. :-( å inte ska dom få in nå mer den här säsongen heller så i år säljer jag endast runda kulor...
49:- plus ev frakt kostar dom å om någon e intresserad så kan ni maila mig: dartan94@gmail.com
I dag har jag varit in å lämnat lite prover, hoppas dom e ok...
På vägen hem åkte vi bla till Granngården å köpte nya hinkar till Gaya, eftersom hon e en prinsessa så fick hon guldfärgade hinkar :-)
Stannade till på Gränby å hämtade ut min ridstövel som varit inne på lagning å de blev superbra, dom e verkligen duktiga där :-)
Så efter den här dagen e jag nu helt slut.. fattar eg att man kan bli så slut av så lite, nog borde jag orka mera.. undrar när kroppen har återhämtat sig.. undrar hur lång tid de tar...
Kanske e ganska förståligt om de tar ett tag... e ju ingen liten sak jag gått igenom.. de senaste halvåret har verkligen varit de värsta i hela mitt liv.. likaså operationen, fy håle så jobbigt de va... de va vissa tillfällen jag tvivlade på att jag någonsin skulle bli pigg igen.. nu e jag ju mycket piggare än vad jag va tidigare så de gör mig jätteglad!!
Frågan är hur länge jag kommer va relativt pigg.. hur länge ska den här jäkla sjukdomen ha mig fast i sina klor.. :-/
Jag e så trött på att vara sjuk.. vill inte va med om allt skit längre... :-(
Får se vad min läkare säger nästa vecka.. hoppas han säger att allt kommer bli bra... jag vill de.. orkar inte va sjuk längre... e så trött.. nere... hängig å deppig...
Vill att de e slut nu på den här jäkla skitsjukdomen :-(
Nu ska jag sova så jag avslutar med foton på mina personliga julkulor, maila vid intresse, OBS att jag bara har runda kulor i år, ej hjärtana..
Natti natti alla goa vänner :-))

Ja, som rubriken lyder så blir de i år en annorlunda advent å jul... pga att jag e sjuk så har jag inte den orken att göra allt som jag brukar göra.. bakning, storstädning mm... de får vänta till en annan jul då jag blivit frisk å mår bättre :-)
I dag har vi varit inne i stan å handlat nya adventsljusstakar å lite julsaker plus att vi va på Ikea, Stefan köpte deras varmaste duntäcke så han håller sig nog varm i vinter.. hittade även en jättefin vardagsrumsmatta, inte för att vi eg behövde en ny men nu blev de så å den gjorde sig jättefint här hemma :-)
När vi kom hem började vi göra adventsfint med att sätta upp julgardiner, ljusstakar mm å de e helt otroligt så mysigt de blir, varje år blir man helt faschinerad över mys pys känslan å jag e ju en som tokälskar julen å vi brukar pynta å göra julbyar mm, längtar så tills man kan sätta upp allt julpynt vilket jag snart ska göra :-) vi tycker så mycket om julen å älskar att pynta i god tid innan så den härliga julkänslan byggs upp.. däremot så efter nyår brukar jag vilja plocka ner granen å allt julpynt, då e de ju liksom över, då e julen slut.. Stefan brukar vilja ha allt uppe längre så vi kompromissar ;-)
I kväll va jag så hemskt trött å hade sån värk i fötterna å benen så jag trodde att benen skulle gå av.. :-/
Jag hoppas verkligen att värken blir bättre, min läkare säger att jag har fått nervskador av cellgifterna men att de kan bli bättre så jag hoppas verkligen de för så här vill jag ju inte ha de för resten av livet :-(
Tänk vilken skillnad de e på kroppen sedan jag blev sjuk... vart har all min ork å kraft tagit vägen, jag e ju som om jag vore 99 år å jag hatar de... hatar att behöva be om hjälp :-/
Utan all hjälp från Stefan hade jag ju ex aldrig kunnat ha Gaya kvar, jag hoppas han förstår vad de betyder för mig!!
Nästa vecka e de dags för prover, läkarbesök å behandling så fram tills dess ska jag låtsas vara en "vanlig" människa å glömma bort att jag e sjuk för ett tag...
Nu ska jag sussa så jag avslutar med lite adventsbilder från oss :-)
Natti natti vänner :-))