Senaste inläggen

Av Annica - 10 november 2016 00:00

I dag hade vi tid på Ultuna för hältutredning å koll av ögat på Gaya å de va ju verkligen den absolut värsta dagen vi hade kunnat valt att åka... snorhalt å snöigt som i värsta jultomteland... hade de inte varit för att vi skulle till vetten hade vi aldrig åkt... men köra sakta å hålla avstånd funkade bra i dag, vi va ute i så pass god tid så vi kunde puttra in i lugn å ro... men de kändes ju i maggropen när man såg bilar ligga i dikena lite överallt.. :-/
Som tur va så gick allting bra :-)
Gaya gick på fint både när vi skulle dit å hem! :-)
För er som följer min blogg så kanske ni minns att nånting hade hänt med Gayas vänster fram å att hon va superhalt...
Så i dag kollade vi upp de å för att göra historian kort så gick de jättebra på kliniken!
Veterinären hittade inte ett endaste fel på Gaya.. hon e fräsch som en nyponros.. helt ren på rakt spår, helt ren på böjt spår, böjde högt å lågt på alla fyra å de va nollor runt om, ryggen jättefin, korset jättefint, inga gallor eller andra svullnader, den svullnaden hon hade på kotan vf e borta..
Gissa om jag kände mig jättedum.. ;-)
Vetten va inne på att hon vrickat sig eller sträckt sig å att de självläkt under tiden hon gått i sin lilla hage..
Nu ska hon vila i sin hage en vecka/veckan ut å e de fortfarande inge fel så får hon gå med sina kompisar i den stora hagen plus att jag får börja rida..!!!!!
Jag blev sååå glad, äntligen ska jag oxå få rida, ska bli superkul :-D
Jag hoppas verkligen att jag oxå håller å inte blir sämre i fot å benvärken mm för då skulle jag bli jätteledsen...
Men inte kommer jag bli dålig, finns ju inte på världskartan utan nu ska ja rida, rida, rida å åter rida å ha superkul med min finaste flicka :-)
Däremot så tänkte jag boka in en tid hos equiterapeuten för hon va ju halt förut å genom att se till sig själv så vet man ju att om man har ont nånstans så spänner man sig i musklerna mm å felbelastar sig så jag tror att de vore bra för henne!
Nu e de snart dags att planera in nästa besök på Ultuna då vi ska dit för att kolla tänderna plus plocka ut vargtänderna på lilla damen..
Förut gjorde jag sånt i stallet men efter att ha sett skillnaden på hur dom gör på klinik så föredrar jag de..
Koll å åtgärdande av tänderna i stallet e ju 9 gånger av 10 med rasp å efter att jag sett vad en rasp kan göra med tänderna så kommer de aldrig komma in en rasp i Gayas mun!!
Raspen förstör ju emaljen å efter ett antal gångers raspande så e snart emaljen borta å då kommer de göra jäkligt ont för hästen å de vill jag aldrig utsätta Gaya för.
När man åker in till klinik så har dom ju riktig tandläkarutrustning, där används ingen rasp..
Så summa summarum kommer de aldrig komma en rasp i närhet av Gayas mun utan vi åker hellre in, dock så väntar vi tills de blir bättre väder ;-)
I morgon fm ska jag till röntgen å utesluta mer spridning av den jäkla cancern så håll gärna era tummar å tår åt mig att allt går bra!!
På em e de dags för mig att få behandling igen... så värdo å värdelöst.. de kommer bli en riktigt låååång dag... :-/
Nu ska jag sova så jag orkar upp i morgon bitti så natti, natti alla goa vänner :-))

ANNONS
Av Annica - 8 november 2016 23:43

I dag hade jag läkarbesök inbokat men precis när jag kom dit så fick jag reda på att min läkare hade blivit akut sjuk å gått hem så de blev ett lite speciellt besök med en annan läkare som kom in en snabbis mellan andra patienter å sen så fick sköterskan sköta resten å de funka ju de oxå ;-)
Svaret på genprovet hade kommit..
BRCA1 genen och BRCA2 genen..
De va positivt... :-/ så nu e de 90% risk att jag får bröstcancer oxå... :-(
Känns ju lite sisådär.. har ju fått roligare besked..
Enligt läkarna så e de bästa för mig att operera bort brösten å få implantat så självklart tackade jag ja till de så nu måste jag göra ännu en operation...
Fattar inte hur mycket otur man kan ha... när tar de slut... hur mycket skit ska jag behöva vara med om...
Jag tycker de räcker nu.. :-/
Orkar inte med mer bakslag nu..
På torsd ska jag röntga mig på fm å på em e de dags för behandling igen..
SNÄLLA ALLA.. håll era tummar å tår att röntgen e bra!!!
Jag e verkligen nervös inför den.. :-/
Från de ena till de andra så e de dags i morgon att åka till kliniken med Gaya.. hoppas verkligen att allt går bra.. tycker inte om att åka med släp i sånt här väder men vi åker i god tid så vi kan köra lugnt å försiktigt.
Undrar vad dom hittar på Gaya.. ja, i morgon vid den här tiden så vet vi de..
Nu ska jag sova så jag e pigg som en mört i morgon bitti så natti natti alla vänner :-))

ANNONS
Av Annica - 7 november 2016 00:12

I morgon e de dags igen att ta nya prover, hoppas dom e bättre nu än vad dom va förra gången... dom borde vara bättre eftersom jag inte får cellgifterna längre utan endast antikroppsbehandlingen (bromsmedicinen)...
Håll era tummar å tår att provsvaren e bra :-)
Det har varit så skönt att slippa cellgifterna å deras biverkningar för dom biverkningarna e inte att leka med, de va verkligen de värsta jag varit med om...
Å de va ju inte bara för mig de va jobbigt... vi får inte glömma Stefan, de hade aldrig gått utan honom, han har varit så enormt fantastisk :-)
Han har tagit hand om mig när jag varit dålig.. han har skött hemmet, djuren å matlagningen... han har inte heller haft de så lätt.. jag antar att de måste ha varit superjobbigt för honom att åka skytteltrafik mellan hemmet, stallet å sjukhuset.. :-/
Plus att han va helt ensam.. ingen att prata å ventilera sina tankar med...
måste ha varit en väldigt jobbig tid även för honom :-(
Först att styra upp allt här hemma å sen ha mig på sjukhuset vetandes att de skulle bli en lång å svår operation... kan inte ha varit lätt för honom :-(
Tyvärr så e de ju ofta så, att "den andra" glöms bort, de blir sånt fokus på den som e sjuk så allt annat hamnar lite vid sidan om...
Stefan e guld värd, jag hade aldrig klarat mig utan honom..
Utan honom hade jag bla svultit ihjäl då jag va alldeles för dålig för att pallra mig ur sängen å laga mat...
Så här i efterhand så kan jag summera allt med ett ord, skitjobbigt!
Jag va så glad när jag fick åka hem från sjukhuset :-)
Tyson å katterna blev superglada när jag kom hem, å jag oxå av att träffa dom :-)
Dom första dagarna hemma va jättejobbiga men superhärligt va de att få sova i sin egna säng!! guuuu så jag hade längtat efter de:-)
Dom hade ju skurit "sönder" alla mina magmuskler mm så jag kunde inte lägga mig ner själv eller resa på mig heller, än mindre vända på mig i sängen.. mm....?
Jag hade en riktigt jobbig första tid hemma men aldrig hade jag väl kunnat trott att de skulle bli värre!!
Nu ska jag sova så jag fortsätter i morgon!
Natti, natti vänner :-))

Av Annica - 6 november 2016 00:18

Har tänkt mycket den senaste tiden å de känns verkligen som värsta mardrömmen allt jag gått igenom...
De e nog först nu när de lugnat ner sig lite med läkarbesök, behandlingar mm som jag verkligen kan ta in i mitt lilla huvud vad som faktiskt har hänt å att jag faktiskt e sjuk...
Jag e i alla fall glad över att jag mår lite bättre!
För så som jag mådde efter operationen så va de många gånger jag faktiskt tvivlade på att jag någonsin skulle bli bra... fy håle så jobbig tiden va efter operationen...
Dagen efter operationen minns jag knappt..
Stefan hade varit hos mig nästan hela dagen men tydligen så va jag mer "borta" än på de här jordklotet ;-)
Jag hade yrat nåt om björnar å snöslädar mm så just då hade jag nog de ok... ;-)
De tog några dagar innan jag blev mig själv igen å då va de dags att börja röra mig å de va verkligen en mega pärs..!!
Efter operationen va de som att nån hade slagit undan benen på mig.. jag kunde inte ens ta mig till toaletten själv pga att benen inte bar mig plus att jag inte fick med mig alla dropp ställningar, dränagepåsar mm mm...
Superjobbigt va de... :-/
Sedan när benen orkade bära mig mera fick jag börja gå på promenader
runt omkring på avdelningen med min fästman, rullatorn ;-) de va lite mycket att få med alla droppställningarna, dränagepåsar mm men fy den som ger upp ;-) jag kämpade på å efter ytterligare några dagar kunde jag gå runt hela avdelningen å efter ännu några dagar klarade jag av att gå helt själv :-D
Då kom nästa problem som en fet stoppsmäll.. :-(
Jag fick inte behålla nån mat, ingen vätska heller för de delen...
Allt jag försökte äta kom upp igen lika snabbt, oavsett om jag åt eller drack å de spelade ingen roll vad de va jag stoppade i mig för de kom upp igen... värsta kaskadspyorna...
Jag blev ju i alla fall uppvätskad med dropp å likaså med näringen å efter några dagar så va de bättre å jag lyckades tom äta yoghurt utan att de kom upp igen direkt :-)
Några dagar senare med mera mat å vätska i mig så kom dagen för hemgång :-)
Men de får jag skriva om i morgon för nu e jag sååå trött så natti natti alla goa vänner :-))


Av Annica - 5 november 2016 00:47

Ja, som rubriken lyder så har jag nog lite svårt att ta in allt som hänt, de har varit så mycket å allt har gått i ett...
Jag har nog inte riktigt förstått allt som hänt å att jag har cancer..
Tänk att de faktiskt e jag som e sjuk.. sånt händer ju bara andra.. eller..??!!
Efter de att jag hade fått mitt cancerbesked så gick allting så fort.. inom ca 1 vecka låg jag på operationsbordet å den operationen va verkligen de värsta jag någonsin varit med om.. :-/
En sak jag tyckte va jättekonstigt å som jag e riktigt besviken på e den obefintliga informationen jag fick innan operationen..
Jag fick ingen större info om vad dom skulle operera bort... ingen berättade å visade vart å hur dom skulle "lägga snittet"... ingen berättade innan vilken stor å svår operation de va.. inte heller va de nån som berättade hur lång tid de skulle ta efteråt för att bli helt återhämtad...
De e jag fruktansvärt besviken på :-/
Jag las ju in dagen innan operationer å fick göra jordens alla prover mm mm...
Operationsdagen kom dom in på fm å sa att nu ska du ner till operation.. sen minns jag inte så mycket mer förrens jag vaknade några dagar senare med jordens sår på ca 40 cm å en kropp skörare än ett champagneglas.. :-/
Operationen tog över 8 timmar..
Senare fick jag reda på att jag höll på att dö under operationen då en av tumörerna satt fast på stora kroppspulsådern..!!
Dom opererade ut 38 st tumörer från mig!!!!
De säger väl allt om vilken tur i oturen jag haft som fortfarande lever..
Tiden efter operationen va bedrövlig.. de va verkligen tillsammans med cellgifterna de värsta jag någonsin varit med om.. :-(
Jag hade så fruktansvärt ont... kunde inte ens ta mig till toaletten själv, trots att jag hade morfinpump.. men den använde jag knappt, jag försökte mitt yttersta att inte ta nå morfin även fast jag hade den värsta smärtan ever..
Ja, de va verkligen en extremt jobbig tid i mitt liv men föga visste jag vad som väntade mig under tiden efter operationen...
Nu ska jag sova så jag fortsätter berätta i morgon, natti vänner :-))

Av Annica - 4 november 2016 00:36

Man kan ju flyga till månen å tillbaks så just nu skulle jag vilja att någon tog med mig på en tripp till månen å stannade där ett tag.. så slipper jag alla läkarbesök plus röntgen nästa vecka.. vill verkligen inte röntga mig för jag e livrädd för svaret.. :-/
I dag har jag varit deppig å mått som trasig sacco säck... har haft sån jäkla värk i benen å fötterna plus att jag nu i kväll har haft ont i magen å varit illamående.. har fortfarande magvärk å illamående...
Jag ska gå å sova nu snart så hoppas jag att en god natts sömn kommer glädja min kropp så att jag mår bättre i morgon.. om jag kan gå på fötterna i morgon bitti för så snabbt som den här värken eskalerar så kan man ju undra.. :-/
Den senaste veckan har varit såå himla jobbig, hoppas verkligen att de blir bättre!! Snacka om att jag kommer få de jobbigt när vi ska in till Ultuna.. stå, stå å åter stå en halv dag typ....
Tänk så kloka djur e.. nu under kvällen när jag mått dåligt så har både Lennox å Humlan legat hos mig i soffan hela kvällen, å då menar jag verkligen hela kvällen ;-)
Dom har tagit hand om mig!
Trots att de nu gått över en månad sedan den sista "farliga" behandlingen så har jag problem med hela kroppen... vissa saker verkar gå att åtgärda men tyvärr inte alla.. :-(
Har ju även fått komplikationer sedan operationen å som de lät så kommer jag aldrig att bli bra från dom utan de läkaren sa va ungefär att jag skulle va glad att operationen gick så pass bra som den gjorde pga att de va en lång å svår operation..
Den här tiden sedan April månad har verkligen varit de värsta jag någonsin har varit med om å operationen va en mardröm...
Nu ska jag sova så jag fortsätter berätta om op i morgon, jag avslutar med foton på fina Lennox å Humlan, natti natti alla vänner :-))

Av Annica - 3 november 2016 00:03

Nu har jag fått tid för röntgen.. hua...
Torsdag nästa vecka kl 8.45 får ni alla hålla tummarna för att cancern inte spridit sig mer så att de inte finns nånting att hitta på röntgen.. ärligt talat så e jag jättenervös över röntgen, eller rättare sagt så e jag livrädd för vad å om dom hittar nåt..
Tänk om dom gör de..
Tänk om de spridit sig ännu mera..
Tänk om jag måste börja med cellgifterna igen..
Tänk om... :-/
Jag vill verkligen inte börja med cellgifterna nu igen, min kropp kommer inte klara de... :-(
Jag kommer be till alla högre makter som finns att röntgen e bra..!!
I dag har jag varit inne i stan å shoppat å lekt "vanlig" människa, som Fantomen..
Jag behövde en ny häst å stalljacka å va väl runt i varenda affär som finns på denna planeten typ men hittade ingenting.. efter lite mera letande så blev de den jackan jag såg allra först, hade jag tagit den direkt så hade jag sparat några timmar men så gör inte Annica utan jag gör allting både baklänges å framlänges ;-)
Hur som så blev jag i alla fall nöjd med jackan jag köpte :-)
Den ska tydligen vara varm oxå, hade max på värmeskalan om jackor..
Passar mig perfekt till vintern!
När jag kom hem klev jag ur fantomens dräkt å blev mitt vanliga trötta å värkande jag igen.. :-/
Stefan va så go å gjorde stallet å tog in hästarna :-) vilket jag e jätteglad över :-)
Jag klarar ju inte stallet om jag gjort nåt annat samma dag.. min kropp orkar inte å pga den fruktansvärda värken i bla fötterna så kan jag ju knappt gå på em.. en snigel går ju fortare än mig..
Undrar om även de e pga neuropatin...(Neuropati är ett sjukdomstillstånd bla i kroppens nerver) mm...
Nu ska jag sova så jag avslutar med dessa kloka ord, natti natti alla goa vänner :-))




Av Annica - 1 november 2016 23:47

Nu har de ju gått ett antal veckor sedan jag fick min sista cellgiftsbehandling å vet ni vad..??!!
Jag har börjat fått hår!!!
Mitt hår har börjat växa tillbaka!!! :-)
De e helt otroligt så fort de går när man väl börjar märka de, på bara senaste veckan har jag blivit luden som en bebis :-) å jag e sååå glad att äntligen få tillbaka håret!!
Som jag har längtat!!
Ska bli spännande att se vilken färg de kommer bli å om de blir rakt eller lockigt.. jag har tyckt de varit superjobbigt att inte ha hår å jag e ju ingen peruk människa, kände mig aldrig bekväm i peruken så jag har ju hela tiden gått "naken" om huvudet plus att jag har fått stå ut med folks blickar å kommentarer... tycker de e jäkligt dålig stil att glo på en som e sjuk eller på nåt annat sätt ser lite udda ut :-/ tycker inte de e ok.. vad ger de för signaler till ett barn om mamman stirrar så att ögonen nästan pluppar ut ur huvudet...
Den som e sjuk alt ser udda ut har de nog tillräckligt jobbigt ändå, utan dumma idioters kommentarer mm...
Från de ena till de andra så har min kroppsvärk blivit mycket sämre... jag har så jäkla ont så jag knappt kan stå på benen på em/kvällen efter "dagen" å likaså e de på morgonen, jag kan knappt gå :-(
De e fötterna å benen som e värst.. värker så de känns som att jag nästan går av... :-(
Har jättesvårt att sova på nätterna pga värken... inte ens dom starkaste värktabletterna hjälper :-/
De e en smärta jag aldrig har haft förut, innan jag blev sjuk å började med cellgifterna... å jag som trodde jag visste va smärta va efter alla år med min nack å ryggskada men de va inte ens i närheten utav denna smärta :-/
Jag ska ta upp de med min läkare nästa vecka så hoppas jag att de går att göra nåt åt de för ska de vara så här för alltid kommer de inte bli nå roligt alls...
I natt när jag inte kunde sova så fick jag för mig att skiten spridit sig ännu mera så jag nu även fått de i skelettet... man blir ju paranoid med en sån här sjukdom... för varje ny sak som händer med kroppen så e jag övertygad å livrädd över att de spridit sig ännu mera... jag ska ju på PET-röntgen å då kommer de ju visa sig så snälla alla vänner håll era tummar, tassar, tår å hovar att dom inte hittar nåt på röntgen.. :-/
För er som inte vet vad en PET-röntgen e så kommer här en snabb sammanfattning...
PET används för att diagnostisera tumörer och för att följa effekterna av en behandling.
Den gör det möjligt att få bilder av vad som sker med till exempel ämnesomsättningen i kroppens olika organ.
PET kan även visa hur ämnesomsättning i en tumör kan förändras under behandling.
Det kan ge värdefull upplysning om behandlingens effektivitet.
Vid en PET-undersökning förs radioaktiva spårämnen in i kroppen. Eftersom tumörceller ofta har en hög ämnesomsättning ansamlas en större mängd av dessa spårämnen i tumörcellen än i intilliggande friska celler. Det är dessa ansamlingar av radioaktiva ämnen som syns på bilderna.
När organ undersöks används ett socker, glukos, som laddats med radioaktivitet.
Undersökningen går till så att man ligger på en brits och det radioaktiva ämnet ges i blodet som injektion.
Sedan får man vila och efter cirka en timme e man redo för PET-kameran. De va en kort sammanfattning om "min" röntgen...
Nu ska jag sova så natti natti alla goa vänner :-))


Presentation

Fråga mig...

1 besvarad fråga

Översätt

Diverse

Titta in....

Matbloggstoppen

Länk

Kalender

Ti On To Fr
     
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< November 2018
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Länkar

Arkiv

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Dom söta på landet... med Blogkeen
Följ Dom söta på landet... med Bloglovin'

RSS


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se