Senaste inläggen

Av Annica - 17 oktober 2016 10:21

I morgon e de dags för ännu ett läkarbesök... jag har ledsnat totalt på alla dessa läkarbesök så jag hoppas verkligen att denna behandlingen är den sista!!!! Skulle läkaren säga att jag behöver flera behandlingar så blir jag typ galen..!!!! :-/ så håll era tummar å tår att detta blir den sista!! 
Från de ena till de andra så ska jag skriva om en sak jag skrivit om tidigare.. mina vänner å deras skumma beteende... :-/ 
Jag förstår inte varför många av mina vänner e så konstiga.. vissa beter sig som att jag skulle ha pesten, vissa känns de väldigt konstlat med, nästan så att man får känslan av att dom tycker att de e jobbigt att prata med mig.. vilket jag aldrig upplevde innan jag blev sjuk... 
Många verkar nästan vara nervösa när dom pratar med mig men de behöver dom inte vara, jag går inte sönder av att ni pratar med mig :-( 
Undrar varför de blivit så här..?? 
Borde de inte va tvärtom..?? 
Om jag hade en vän som blev allvarligt sjuk så skulle jag bry mig ännu mera om min vän.. de e ju nu jag behöver mina vänner mer än någonsin men har dom mindre än nånsin...de gör mig riktigt ledsen... känner mig som att ingen vill vara med mig längre.. 
Annica = pestsmittad.. :-/ 
Många säger ofta till mig att om de e nåt jag behöver hjälp med så e de bara att säga till men de gör man inte, oavsett hur trött mm man är så ber man inte om hjälp för man vill ju inte vara till besvär.. 
Däremot så gjorde min fina vän en bra sak för mig, hon frågade inte om jag behövde hjälp utan hon gjorde de jag hade behövt göra å de tyckte jag va fint gjort, som en överraskning :-) 
Jag tror de e så för många som e allvarligt sjuka att man inte vill be om hjälp, man vill inte visa sig svag... hellre så vänder man ut å in på sig själv... :-/ 
Nu ska jag sova så jag avslutar med en fin bild, natti natti vänner :-))

Av Annica - 16 oktober 2016 00:32

I dag e de exakt 6 månader sedan jag opererades.... fy böveln så jobbigt de va... de va verkligen de värsta jag någonsin varit med om... tiden efter operationen va hemsk, jag va verkligen riktigt risig... :-/
Innan operationen så trodde jag i min lilla värld att jag skulle komma tillbaka till stallet efter bara några dagar men så blev de ju inte... tog ju snarare månader...
En sväng när jag va som sämst så tvivlade jag på att jag skulle komma tillbaka till normalt igen, de va en riktigt jobbig tid :-(
Men efter mycket om å men å kämpande så började jag så smått komma tillbaka å så småningom så började livet sakteliga komma tillbaka å i dag mår jag mycket bättre å e mycket piggare :-)
På onsdag e de dags igen för ny cytostatikabehandling, förhoppningsvis den sista..
Jag vete håle hur de ska gå med en till behandling, jag vet inte hur kroppen ska orka en gång till, orka med ännu en återhämtning... :-/
Jag vill verkligen inge mera nu.. skulle göra vad som helst för att få slippa skiten...
På måndag e de dags för läkarbesöket inför behandlingen å då ska jag säga att jag inte vill ha nån mer behandling.. undrar vad hon säger om de..??!!
Jag vill inge mer... de räcker nu.. jag e trött.. orkar inte med värken längre.. de får räcka nu...
Kroppen måste ju vara helt fantastisk som ändå lyckas återhämta sig om å om å om igen... men de e jobbigt.. superjobbigt...
Har ledsnat totalt på att vara sjuk nu.. jag vill ju må bra å orka göra saker så som jag orkade förut..
Jag e less på att alltid må dåligt på ett eller annat sätt.. å så e jag superdeppig över att skiten spridit sig.. jävla skit sjukdom..!!!!
Undrar om de e nån som förstår hur jag mår, både fysiskt å psykiskt.. kanske e lika bra att ingen förstår för detta skulle jag inte ens önska min värsta fiende...
I dag har jag haft en jobbig dag... har haft kroppsvärken från hell å kan inte sova när de gör så ont men jag ska försöka igen.. natti natti :-))


Av Annica - 15 oktober 2016 00:39

I dag e de exakt 6 månader sedan jag tog min sista cigarett!! :-) 
Likaså e de i dag exakt 6 månader sedan jag blev inlagd inför operation... :-/ fy farao så jobbig den tiden va med den hemska operationen mm... :-( de vill jag aldrig vara med om igen.. 
De enda positiva som kom ur den här hela jäkla resan e att jag blev rökfri!! 
Jag gjorde de tom helt utan hjälp, hade varken nikotinplåster, tuggummi etc å de e jag faktiskt riktigt stolt över, många "fuskar" ju å använder sig av plåster mm men inte jag :-) 
Tänk så saker kan ändra sig... 
Innan operationen trodde läkarna att de skulle räcka med op men pga att dom hittade så många (38 st..) tumörer så ändrade dom de till 5-6 st cytostatikabehandlingar... :-/ 
När jag hade fått 5 st behandlingar släppte min läkare bomben att jag förmodligen skulle behöva nån/några till vilket raserade mig totalt, jag blev superledsen... :-( 
På onsd får jag min sjunde å förhoppningsvis sista cellgiftsbehandling, jag skulle nog deppa ihop totalt om de inte blir sista gången på onsd.. :-( 
Från början fick jag ju 2 st olika cellgifter men de har dom ju oxå ökat på å lagt till antikroppsbehandling numera.. antikroppsbehandlingen behöver jag fortsätta med i minst ett år men de e helt ok, bara jag slipper cellgifterna, dom e bedrövliga.. 
Jag får ju en av dom starkaste cellgifterna som finns så att jag över huvudtaget kan stå på benen mellan behandlingarna tycker min läkare e otroligt..!! 
Men de e kämpigt kan jag tala om.. tänk er själva om ni hela tiden mådde illa, hade yrsel, kroppsvärk så att de känns som knivar som hugger hela tiden, känselbortfall i fötterna mm mm... då kanske ni förstår hur kämpigt det är... en annan sak e att slemhinnorna blir över känsliga... ögonen svider å "skaver" pga att dom blir torra, de e därför jag inte kan använda linserna under behandlingarna.. likaså i munnen, jag kan knappt borsta tänderna längre pga alla blåsor å sår jag har på tungan å övriga munnen.. kan ju knappt äta heller pga såren... näsan blir oxå "drabbad" så jag blöder näsblod väldigt lätt.. mm... 
Ja.. så kan livet ändra sig.. :-/ 
Nu ska jag sova så jag avslutar med lite kloka ord.. natti natti vänner :-)) 






Av Annica - 13 oktober 2016 23:40

I dag har Stefan hjälpt mig att mocka hage, puh va jobbigt de va..!!!
Planen va att mocka bort allt bajs men efter drygt 10 st överfulla kärror så gav min kropp upp... :-/ jösses så slut jag blev.. de va så allting snurrade så jag fick sätta mig ner å vila ett tag... sen när vi skulle gå tillbaka till stallet höll jag på att svimma flera gånger å sen kom illamåendet å kräkning som ett brev på posten :-( jag fick sätta mig vid sidan av vägen tills Stefan kom med bilen å kunde köra hem mig..
Jag e visst inte odödlig ;-) inte så pigg som jag själv tror heller.. kanske ska försöka ta de lite lugnare å lyssna på kroppen, jag måste nog ta å inse att jag har CANCER å går på enormt starka mediciner...
Innan vi började mocka hagen så tömkörde jag Gaya å de gick jättebra, hon va superduktig!!
Gaya har verkligen ett enormt superpsyke, å så e hon jäkligt snygg oxå ;-) i min värld så e hon ju världens snyggaste!
De va superkul att tömköra å jag längtar tills ultraljudet e klart å jag vet mer för nu längtar jag tills inkörningen kan börja :-)
Från de ena till de andra så ska jag i dag fortsätta berätta om mina "barn" å i dag har turen kommit till vår kisse "Trassel".
Trassel föddes April 2014 å vi köpte honom i Juli 2014. Han e korsning norsk skogskatt/bondkatt å e långhårig, enormt långhårig för att vara norsk kisse till 50%, han har en sån rejäl man så när den e ny kammad står den ut ca 1 dm :-)
Pga hans päls så kräver han daglig pälsvård å trots att han blir genom borstad varje dag så får han ändå tuvor under frambenen mm som vi får klippa/raka bort, då kan ni ju tänka er pälsens tjocklek...
Trassel e en kisse med kanon psyke, jag tror inte de finns nånting som skrämmer honom, han e sten cool!
Men han e en tjuv... han stjäl disksvampar, disktrasor ja allt som går in i hans mun å så samlar han allt i sovrummet ;-) så e de nåt som e borta här hemma börjar vi alltid med att kolla Trassels gömma å där brukar man kunna hitta de mesta ;-)
Trassel älskar Tyson, han går ofta å rullar ihop sig som en liten boll hos Tyson å Tyson e så snäll mot honom, likaså när Tyson får mat, då kommer Trassel som skjuten ur en kanon fram till Tysons matskål för att kolla om de e nåt han tycker om å när Tyson står å äter så går Trassel fram till matskålen å slickar mm å inte ens då gör Tyson nåt utan han e jätte försiktig när han äter, han tar maten så försiktigt för att inte råka göra illa Trassel :-) de e en snäll hund de!!!
Nu ska jag sova så jag avslutar med bilder (andra bilden e första gången Trassel som kattunge träffade Tyson..) på Trassel, natti natti alla goa vänner :-))





Av Annica - 12 oktober 2016 23:43

I dag skulle ju vetten ha varit ut till Gaya men han ringde i morse å tyckte de va en bättre ide att Gaya blir undersökt med ultraljud, då kan dom se om de sitter nånting kvar inne i såret eller ej.. hon har ju ont däröver å har fått en "bula" runt såret så vi har fått tid för ultraljud på torsd nästa vecka, hoppas dom hittar vad de e som gör ont så dom kan plocka bort de å jag äntligen kan få rida fina flickan igen!!
I dag har jag varit på typ dom flesta affärena som finns å shoppat :-) köpte en massa roliga Halloween saker, ny pläd, nya muggar, handskar till Stefan, halsband till Tyson plus att jag även köpte en "fusk" kamin som ser ut som man eldar men eg så e den eldriven å mer som mysfaktor men den har värme oxå å den har vi provat i kväll å de va superskönt :-) varmt å gosigt!!
I dag har jag mått "konstigt"... kan inte riktigt förklara... har känt mig ok ett tag för att sedan bli tvär yr, kallsvettig mm.. :-/ inte alltför kul..
Jag tänkte nu fortsätta berätta lite om mina "barn" å i dag ska de handla om Humlan. 
Humlan är en röd/vit pojke som e född Augusti 2013, vi köpte honom i Februari 2014.
Han e verkligen rödhårig å allt man hört om röda katter stämmer in på honom till 100% ;-) han e en kille som alltid har nåt bus på gång, energi till tusen ;-) dom roligaste leksakerna han vet e möss, Humlan kan aldrig få för många leksaksmöss!
Han e en otroligt känslig kille å läser av vårat mående till max, ex som när biverkningarna slår till efter mina behandlingar å jag blir sängliggande runt en vecka, under den tiden lämnar Humlan mig bara när han ska äta å gå på toa! Han ligger hos mig HELA tiden jag e dålig å ofta lägger han sig uppe vid min kudde å smeker min kind med sin tass.. de e helt otroligt så kloka dom är!! När jag va nyopererad så har Stefan berättat att Humlan en gång hade skrikit som en besatt å försökt få Stefan till sovrummet å när Stefan väl förstod att de va nåt han ville visa så hade jag kräkts när jag låg på rygg så utan Humlan vete håle hur de hade gått...
Han e en underbar, fantastisk, mysig liten gos kisse som jag e så lycklig över att vi har (de e jag ju över alla våra djur) :-)
Nu ska jag sova så jag avslutar med bilder på bästaste Humlan, natti natti vänner :-))

Av Annica - 11 oktober 2016 23:59

Ni som känner mig vet ju att jag har 5 "barn", dvs mina djur ;-) varför de aldrig blev nå "riktiga" barn för Stefan å mig är för att de inte gick pga vissa saker å speciellt nu efter min operation så e de ju omöjligt så därför är djuren mina barn :-)
Vi har ju 3 katter (Humlan, Lennox, Trassel), 1 hund (Tyson) å 1 häst (Gaya) å jag tänkte börja med att berätta lite om våran katt som heter "Samvetetets Lennox".
Lennox e född november 2005 å vi köpte honom från Uppsala Katthem, fd Föreningen Samvetet.
Dom hade hittat Lennox, hans syskon å mamma under en kaj vid Gränby Centrum när de va -32 grader ute..!!
Mammans mjölk hade sinat pga kylan å dom flesta av kattungarna hade köldskador, Lennox har fortfarande ett ärr kvar i ansiktet sedan hans mardrömstid.. :-(
Han e världens raraste kisse, å så snäll när hans småbröder busar på å med honom, hans favorit tid på dygnet e när man går å lägger sig, han älskar att ligga hos husse å sova :-) när de börjar närma sig sovtajm så kommer han alltid å hämtar oss å vallar in oss i sovrummet ;-)
Med oss e Lennox som vilken kisse som helst men nån måste ha varit väldigt dum mot honom när han va liten för förutom för oss så e de nog ingen annan som sett honom för så fort de kommer nån hit springer han å gömmer sig å e jätterädd.. han kan även springa å gömma sig om han hör några som pratar lite högljutt utanför huset, då blir han rädd som en vildkatt :-(
Undrar vad som hänt pojken.. :-/ om man nu eg vill veta de...
Lennox e en riktig gentleman :-) han låter alltid sina bröder göra allt först, ex om dom fått nya leksaker mm, som när vi köpte nya klösträdet sist då lät han dom undersöka de först innan han gick loss på de själv :-)
De nya klösträdet e Lennox favvoträd, dom har 4 st stora träd så de går ingen nöd på dom ;-)
Jag älskar ju att skämma bort dom å katterna har en stor korg full med leksaker men ändå så måste dom ju få nya titt som tätt ;-)
Lennox bästa vän e Tyson å Tyson e så lugn å försiktig med honom när dom gosar, dom verkligen älskar varandra!
I morgon kommer vetten till Gaya å sen ska vi åka å köpa en kamin så man kan få lite mysig värme inför vintern :-)
Nu ska jag sova så jag avslutar med bilder på Lennox, natti natti alla vänner :-))

Av Annica - 10 oktober 2016 23:59

I dag va de dags för de vanliga "mittemellan" provet å med tanke på hur jag mått den senaste tiden så visste jag redan provsvaren... å dom va inte bra... :-(
Mina vita blodkroppar e i botten, ämnet som gör att man tillverkar röda blodkroppar likaså i botten å hb va på 84... = EXTREMT lågt så nu e dom inne på om dom ska satsa på blodtransfusion nästa vecka... de hade dom ju planerat in till förra behandlingen oxå men mitt blodvärde återhämtade ju sig jättebra så att jag slapp vilket jag hoppas sker den här gången oxå!!
Tyvärr så tog dom inge cancermarkörprov i dag... undrar varför... :-/ hade ju varit intressant att få veta om den har gått ner eller ej...
I dag har jag haft en bedrövlig dag... har haft de dom senaste dagarna.. sån enorm kroppsvärk :-(
De värker ända inifrån benmärgen å pga de så tar jag mig knappt upp ur sängen på morgonen.. om jag ska va borta kl 8 på morgonen å behöver åka 7.30 så måste jag gå upp runt kl 5 för att alla mina värktabletter ska hinna hjälpa mig lite.. sen när jag väl pallrat mig upp så tar de ytterligare nån timme innan jag kan gå ordentligt... tänk er som att varje steg ni tog va på sylvassa knivseggar, så känns de för mig tills värktabletterna klingar in ordentligt å då hjälper dom ca 1-2 timmar å sen börjar allt om igen... förjävligt e de å inga värktabletter hjälper heller.. jag äter full dos av långtidsverkande morfin plus att jag fyller på med vanliga morfintabletter bla under dagen men de e ju som att äta sockerpiller...
Jävla cancer å förstöra min kropp!!
Å sen att jag fryser så...
Trots att vi har varmt inne så fryser jag så jag skakar... som i kväll då hade jag pyjamas, raggsockor i tofflorna, morgonrock plus mitt täcke ovanför allt de..!!!
De ni, då e man frusen..!!!
Jag hade telefontid med min cancerläkare i dag men hon måste ha glömt bort mig för hon ringde aldrig.. :-/
Från de ena till de andra så lägger jag in en länk till "Smycken "mot" cancer" sidan, gå gärna in där å bidra till Cancerföreningen:
https://www.facebook.com/groups/1818892205020815/
Nu ska jag försöka sova så jag avslutar med bilder på nya höst blommorna, natti natti :-))

Av Annica - 9 oktober 2016 22:13

I dag har de varit en jobbig dag, på många olika sätt... :-/
Dagen började helt ok med endast den vanliga jäkla kroppsvärken men trots de pallrade jag mig ner till stallet å skulle rida.. dock så blev de inte som tänkt då den jag skulle rida med hade glömt de vilket e helt ok för vederbörande har jättemånga järn i elden å då e de lätt att de blir missar ;-) i min värld så kände jag mig superdissad då hon hellre red med en annan å sånt gör mig ledsen, speciellt nu när cancern oxå gör psyket "klent"... jag valde att ändå rida ut själv en stund å tårarna rann på mig under hela turen.. jag va otröstlig... tur att Stefan va där å kunde "trösta" mig för attans vad ensam jag kände mig... e nog inte många som fattar vilken jobbig resa jag gjort å även har framför mig...
Men jag blev superglad över att vederbörande förstod mig å vi kunde gråta ihop, så e de med äkta vänner, man kan bryta ihop å sen komma igen!
Jag ska visa fina bilden jag fick efteråt av henne plus att hon skrev så fina ord till mig, min fina vän :-D
De betydde massor för mig, att få bli tröstad av en så go vän!
I kväll när jag hämtade Gaya i hagen va hon jätte halt... :-( blev bättre ju mer hon gick men nåt va uppenbarligen fel... ringde direkt bästa Jenny på ambulatoriska kliniken å nån timme senare e de nog sticksåret som spökar... de har läkt helt rätt, inifrån å ut men hon e varm å svullen inuti där de va som djupast, de va ju 4 cm djupt så de va ju inget litet sår... ev måste vi upp till Ultuna å öppna upp de ifall nåt sitter kvar.. när Jenny skar rent förut å spolade ur så va hon ju supernoga men....
Hon tycker även att Gaya ska gå själv i en mindre hage, varför hon helst skulle gå själv e pga att hon fortfarande har lapp för ögat å pga att hon inte ser nåt så får hon de svårare att komma undan ordentligt i hagen mm å då belastar hon benet...
Jenny kommer tillbaka i början på veckan så får vi se hur allt blir.
Tills dess får hon gå med sina kompisar som vanligt :-)
Nu ska jag vila så jag avslutar med den fina bilden jag fick, natti natti :-))

Presentation

Fråga mig...

1 besvarad fråga

Översätt

Diverse

Titta in....

Matbloggstoppen

Länk

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< September 2019
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Länkar

Arkiv

Besöksstatistik

RSS


Ovido - Quiz & Flashcards