7/3 1999...
Ett datum jag aldrig kommer att glömma.,,
Stefan å jag va på väg hem efter ett trevligt restaurangbesök å saktar in på vägen för att svänga och sen så minns jag inte så mycket mer förrens vår bil stod på åkern, jag hade flugit bakåt i bilen, nästan till hatthyllan och Stefan hade hamnat i baksätet...
Allt var såå tyst...
Knäpptyst...
De enda man hörde va nåt droppande/porlande.. de va bensinen..
Det låg delar från vår bil överallt...
Stefan kravlade sig chockad ur bilen å började samla ihop bildelarna..
Jag satt fast å kom inte ut å de gjorde så ont... :-/
Sen gick allt så fort... ambulanser, polis, brandkår, sjukhus mm och summan av allt blev...
18 år av nack/ryggvärk med bla daglig migrän å yrsel, domningar, tinnitus mm varenda jävla dag =(
Det som hade hänt var att vi blivit påkörda bakifrån av en bil som aldrig hann se oss innan det smällde så dom tippade på att han höll en hastighet av ca 100 km/h när han delade vår bil...
Hans barn han hade i bilen hade tappat sin napp och han böjde sig ner för att ta upp den bara för att ta bort blicken från vägen några enstaka sekunder...
Sekunder som har förstört hela vårt liv...
Så fruktansvärt onödigt...
Hoppas han ibland tänker på oss...
Både han och barnet klarade sig helt oskadda och jag är väldigt glad över att barnet inte skadade sig, han som körde fullständigt skiter jag i...
Tänk så fort tiden går, helt otroligt...
De e viktigt att man verkligen tar vara på varje dag, man vet ju aldrig hur länge man har den här äran att vara på denna jord å då syftar jag inte på att jag har cancer...
Livskvalité e viktigt å en av dom som förgyller mina dagar e Gaya :-)
Hon gör mig glad å lycklig å fyller upp mina energidepåer till max!
En sak som min kropp boostar upp energi av e när Gaya å jag rider ut i skog å mark, de e så härligt att bara vara, att kunna släppa allt å verkligen få bli ett med Gaya :-)
Just då e jag "ryttaren" Annica å inte sjuka, trötta, deppiga Annica... just då kan jag släppa allt va strul å sjukdomar heter.. då e jag så lycklig!
De e verkligen livskvalité för mig å jag älskar det!!
Jag avslutar med en bild på världens bästa Tyson plus lite kloka ord, natti natti :-))

Nu har den fått mig oxå, den har tagit mig i sitt sjuka grepp... :-/
Dumma förkylning.. :-(
De började med att Stefan blev mega förkyld å några dagar senare slog den till hos mig oxå vilket jag hade bett till alla högre makter som finns för att slippa bli sjuk för varje gång jag är förkyld så brukar jag få så svårt med astman å många gånger så har inte min medicin hjälpt utan jag har fått åkt in för att få hjälp med astman.. nu har jag ju visserligen fått Betapred så jag har hemma å kan ta om jag blir dålig... men de e inte alltid Betapred hjälper... :-/
En annan sak som e jobbigt för mig när jag är förkyld är att jag börjar ju redan i underläge... de jag menar e att jag har ju inte samma kraft, ork mm som jag hade innan jag fick cancer så när jag blir förkyld blir de så mycket värre, de tar liksom hårdare på mig.. :-(
Pga att jag e så hängig så fick Gaya inte göra nånting alls i dag... jag hade tänkt att tömköra men kände direkt när jag började borsta mm att jag aldrig skulle palla med de så hon fick sig en mysig gosestund å en massa morötter i stället vilket va helt ok tyckte hon :-)
I förrgår red jag en skogsslinga helt själv å kan ni tänka er att jag faktiskt hittade runt å kom hem oxå :-)
De e stort för att vara mig med mitt lokalsinne ;-)
Senaste tiden har jag lagt in longering ca 1 dag i veckan å de har gått superbra, hon har varit jättefin!!
Självklart så tycker hon de e jobbigt om jag håller volten för liten men just nu håller vi på med att länga å minska volten på lina å de har gått super :-) släppte ut henne längst ut på linan över bommarna å de tyckte hon va kul :-)
Nog för att jag e partisk men jag e så jäkla stolt över henne, hon går verkligen från klarhet till klarhet å för att inte tala om hennes psyke, de e ju helt enormt, vilket kanon psyke!!
De e lite synd att jag missade drygt 6 månader efter operationen, behandlingar mm för jag hade gärna velat prova typ en walk & trott med henne nu i vår men jag e fortfarande inte tillräckligt stark för att orka åka iväg så jag hoppas jag mår bättre å orkar åka iväg till hösten!
När man har den här jäkla sjukdomen så blir man lite smått "dum i huvudet" å får "konstiga" tankar ang framtiden mm... jag e livrädd att planera nåt som e längre fram än 3 v resp 3 månader för om jag planerar in en massa roliga saker mm så kanske proverna eller röntgen visar på nåt skit å då måste jag ställa in allting så därför e jag super nojig över att planera in saker att göra framåt i tiden... jag vet att jag absolut inte ska tänka så här men de e skillnad på att veta en sak å sen göra de..
Pga att jag fått tillbaka skiten i lymfan så e jag jätte nojjig över att planera in saker framåt i tiden...
Tänk om röntgen visar på nå skit så jag måste börja med cellgifterna igen, då kan jag ju glömma allt med att planera in saker i framtiden, då blir de enbart de jag orkar med...
Så detta e svårt som 17... jag har försökt att hitta ett mellantankesätt men de verkar inte vara jag...
Jag har ett enormt kontrollbehov så att vara så här utlämnad i sjukdomens klor e super jobbigt för mig... men jag försöker, jag gör mitt bästa i alla fall..!
Nu ska jag sova så jag avslutar med lite kloka ord, natti natti :-))

Finns de nå värre än väntans tider... 

Bara vänta, vänta, vänta å åter vänta.. e så jäkla frustrerande :-/ 
Hur lång tid kan de eg ta..? 
Känns som att jag har väntat en hel evighet nu fast de bara e 10 dagar...
Nu över helgen lär de ju inte heller hända nåt så tidigast måndag kommer jag få svar... fattar inte att de kan ta sån tid att få svaret... 
Röntgensvaret... 
De e ju de som e avgörande för vad som nu ska hända med mig.. :-/ 
Känns lite sisådär... e jättenervös över svaret.. :-( 
Fast jag börjar bli van nu, med att vara nervös.. var tredje vecka å månad e jag ju alltid supernervös inför prover, läkarbesök å röntgen.. 
De e som att jag just nu lever 3 veckor i taget.. 
Vecka 1 å 2 känns de ok men när de sen närmar sig provtagning å läkarbesök vecka 3 så börjar oron å nervositeten komma igen.. e proverna bra å läkaren inte har nåt nytt att berätta så lever livet igen i dryga 2 veckor å så fortsätter de om å om igen men om proverna eller läkarbesöket gick dåligt så e dom närmsta dryga 2 veckorna ett enda stort orosmoln... som vid min förra provtagning å läkarbesök, de gick ju inte så bra så nu e tiden till nästa besök väldigt oroande å stressande.. 
Jag lever inte bara 3 veckor i taget utan även 3 månader i taget då jag röntgas var tredje månad.. 
Är röntgen utan anmärkning så kan jag vara "lugn" i 3 månader tills de e dags för nästa röntgen men finns de nå förändringar så ändrar sig allt... 
Så just nu e livet inge roligt alls... känns som att de inte e nån ide att planera nånting som e längre bort än 3 veckor, kan inte ens tänka å planera nåt inför sommaren då jag inte vet hur mitt liv e då... :-/ 
Jag vet att man eg inte ska tänka så här men som livet e just nu så e de ofrånkomligt... 
Från de ena till de andra så e Stefan mega förkyld :-( 
Jag har nu i kväll börjat bli konstig i näsan å ont i halsen å jag håller mina tummar å tår att de stannar där för mig för jag får inte bli sjuk!!
De tar så hårt på mig att bli sjuk så de vill jag verkligen inte bli.. :-/ 
Jag äter apelsiner, blåbär, grapefrukt å en massa andra nyttiga frukter å bär varje dag för att förhoppningsvis hålla alla elaka bassilusker borta :-) 
De vore inge kul för Gaya heller om jag blev sjuk för då får hon ju inte komma ut på roliga ridturer så jag håller mina tummar å tår att jag inte blir sjuk!! 
Nu ska jag snart sova så natti natti :-)) 

Jag e så otroligt less på denna skitsjukdom... den har bara fört med sig skit, skit å ännu mera skit... :-/
Varför blev just jag sjuk å varför försvinner det inte..?
Jag orkar inte en "vända" till...
Jag har ledsnat nu.. tappat min kämparanda... har ingen ork kvar...e trött nu... de räcker nu... glädjen e borta, bara sorgen kvar... hur många motgångar ska man behöva palla med...
Jag har ledsnat på att vara clown...
Att varje dag sminka på mig ansiktet å låtsas att allt e bra fast de egentligen e ett världskrig som pågår inom mig... tankar som snurrar hela tiden...
Jag brukar inte vara den som låter mig bli nedslagen men nu har jag verkligen nått gränsen till hur mycket jag pallar med :-/
Den "normala" Annica brukar inte mycket bekomma men nu måste jag erkänna mig nedslagen, på flera plan..
Nu ska deppiga jag gå å försöka sova så natti natti alla :-))

Nu i veckan som kommer så får jag nog svar på röntgen... :-/
Gulp...
Ärligt talat så e jag super nervös inför svaret... har nog aldrig varit så här nervös... inte ens en endaste gång sedan jag blev sjuk, inte ens innan operationen... :-/
Jag hoppas så innerligt att dom inte hittar nåt.. förutom den jag redan har vid nyckelbenet...
Jag orkar inte gå igenom en omgång med cellgifter igen... min kropp kommer gå under då.. jag e för trött...
I torsdags va de dags för behandling igen, de gick bra men dock så e ju biverkningarna inte lika lätta att ha :-/
Hela min mun å tunga e som ett enda stort sår... e människoplågeri att bara borsta tänderna.. då blöder de så mycket så man skulle kunna tro jag nästan förblöder.. plus att jag får ont i benen å en massa andra biverkningar som inte heller e nå roliga å vissa utav dom håller jag till mig själv då de e lite privat...
From den här behandlingen har läkaren ökat på mina läkarbesök vilket känns lite si sådär.. de känns bra på ett sätt samtidigt som de e ledsamt för de betyder att de inte blivit bättre.. :-(
Hur som så försöker jag rida så mycket som jag orkar å de går bra :-)
I dag tränade Gaya å jag på bla formen å lite lösgörande å de gick jättebra, Gaya va duktig å gjorde sitt bästa :-)
Jag måste ju säga att hon e en väldigt lugn å cool tjej vilket jag älskar henne för!!
Hon e verkligen ett av mina lyckopiller, hon fyller på mina energidepåer bara genom att vara :-)
Gaya har i alla fall aklimatiserat sig väldigt bra i nya stallet å i nya flocken, dom e ju 5 st hästar så hon har ju nästan alltid nån att leka med.. :-)
De e så otroligt lugnt i hagen, alla hästarna e väldigt lugna å harmoniska, jätteskönt e de!
Nu ska jag gå å sova så jag avslutar med foto från behandlingen i torsdags å ett från ridturen i går.
Natti natti alla goa vänner :-))

De e dåligt med bloggandet här nuförtiden... har varit så mycket annat så har inte haft ro till att sätta mig ner å skriva men nu ska jag göra ett försök innan John Blund kommer å kidnappar mig...
För att gå rakt på sak så e skiten tillbaka i mig igen... :-(
Cancermarkören stiger å tumören växer tydligen...
Vet inte riktigt vad som kommer hända nu...
Jag gjorde ny röntgen i går som läkaren väntar svar på men tyvärr tar de nog några dagar innan svaret kommer... har de spridit sig till fler ställen blir de med all sannolikhet cellgifter igen men e de "bara" den tumören så opererar dom bort den eller strålar den alt både och...
Jag tog nya prover i går å markören har nästan fördubblat sig på mindre än 3 veckor.. :-/
I dag va de läkarbesök... inget roligt läkarbesök...
I morgon e de dags för behandling igen... inte för att jag eg vet varför för den verkar ju inte hjälpa nånting...
Jag e sååå jäkla less på detta nu... varför tar de aldrig slut...
De känns som att så fort jag får nåt positivt så dras mattan undan för mig igen å jag har ledsnat nåt så förjävligt på detta nu... de räcker nu..!
Nånting som skrämmer mig e ju de faktumet att skiten e tillbaka igen, hur mycket går att behandla, kommer de sprida sig ännu mera, kommer skiten ta mitt liv... de e jag rädd för... jag vill inte lämna allt detta, jag har ju så mycket kvar att göra...
Håll era tummar å tår å hoppas på ett mirakel att röntgen inte visar på nån spridning..!
Jag har haft så ont i huvudet i dag.. kanske inte e så konstigt med tanke på allt som händer just nu.. :-/
För att prata om nånting roligare så mår Gaya bra å verkar trivas med sina nya vänner :-)
Tyson har haft de jätte jobbigt senaste tiden pga nån löptik...
Han har inte ätit på ca 1 vecka förutom sina tuggben, han vankar fram å tillbaka hela dagarna, sitter å piper vid dörren mm... de e flera dagar sedan han sov så när detta e över kommer han nog sova 1 vecka lilla stackars vovven :-(
Så här i efterhand så ångrar jag mig att vi aldrig kastrerade honom för han har de ju verkligen ur jobbigt... nu fyller han ju 11 år om ett par veckor så att lägga honom på operationsbordet för en kastrering nu vill jag inte göra...
Nu ska jag sova så jag avslutar med lite kloka ord å foto på min bästa vän..
natti natti alla där ute :-))

I dag va de ju den berömda kärleksdagen, alla hjärtans dag...
De e fint att kärleken får ha en helt egen dag men ärligt talat så skulle jag bli ännu gladare om jag fick blommor, presenter mm en "helt vanlig" dag för jag tycker eg inte att man ska behöva ha en "påtvingad" dag då alla ska ge varandra saker utan sånt tycker jag ska komma naturligt i ett förhållande, att man kan ge varandra nåt nån gång ibland... de behöver varken vara nåt stort eller dyrt utan de kan räcka med en liten men personlig sak...
En sån sak som jag aldrig kommer att glömma är när jag låg på sjukhuset å hade opererats å Stefan skickade go natt foto på sig själv å Lennox, de va så extremt mycket känslor i det fotot... man ser oron, smärtan, saknaden å sist men inte minst den kärleken som finns...
De fotot gjorde mig jätteglad men samtidigt väldigt ledsen...
Men de betydde super mycket för mig!!
Jag sätter in de fotot längre ner.
I går va Gaya å jag å upptäckte elljusspåret å de va ju superfint att rida där :-) dit går vi nog i morgon igen!!
I dag har jag varit på plantagen å bla handlat alla hjärtansdag blommor till mig själv, e mycket bättre å köpa dom själv så man får de man vill ha :-) efter de fick jag ju äran att träffa min fina vän Suss, de e alltid roligt att träffa dig, du e alltid så go å glad :-)
I dag har de varit en helt ok dag :-) trots att jag inombords känt mig nere, deppig å ledsen... eller rättare sagt så e jag livrädd inför proverna plus att jag e orolig inför besöket på Onkogenetiska på fredag... :-/
Ja, ja...
Nu ska jag sova så jag avslutar med fotot jag skrev om ovan plus på mina egenköpta alla hjärtansdag blommor till mig själv, natti natti alla :-))

Här rullar dagarna på... händer så mycket så jag har haft inte orken att blogga varje dag just men gör de så ofta jag orkar...
På torsdag veckan som kommer får vi fiber inklopplat, på fredagen ska jag till Onkogenetiska för utvärdering mm ang min bröstoperation, å veckan efter de e de dags för provtagning, röntgen, läkarbesök å behandling...
E väldigt less på detta nu med dessa provsvar... att gå mellan hopp å förtvivlan hela tiden... de sliter på kropp å knopp... jag e så trött jämt å fick jag bestämma skulle jag kunna sova dygnet runt...
Jag e rädd inför proverna, röntgen å läkarbesöket eftersom min tumörmarkör har gått upp plus att jag både känner å ser tumören vid nyckelbenet, så mycket har den växt på så kort tid... de skrämmer mig :-/
Plus att jag fått tillbaka samma ryggsmärta som jag hade när dom hittade alla tumörerna och så har de senaste veckorna uppkommit en konstig smärta långt ner i magen.. de gör mig riktigt rädd...
Jag pratade med "min" sköterska å hon tror jag gått in i den välkända väggen... e tydligen nästan mer regel än undantag att man under en sån här resa gör de, även väldigt vanligt att sambo/familjemedlemmar gör det samma...
Tänk om jag behöver cellgifter igen.. jag orkar inte de.. vill inte... har ju precis fått tillbaka håret oxå... :-/
Från de ena till de andra så har Gaya de bra :-)
Hon mår bra hos sina nya kompisar å vi fortsätter upptäckandet med nya ridvägarna å i morgon ska jag prova rida en slinga som e belyst, dvs e ju superlyxigt att kunna rida en belyst slinga i skogen när de e becksvart ute :-D
Jag längtar tills isen på ridbanan e borta.. i veckan som kommer ska vi åka till ridhus å de ska bli jättekul :-)
Hoppas jag i alla fall för e jag för trött å inte har kraften så blir de inget ridhus.. :-(
I dag har Stefan å jag varit på äventyr å bla tittat på rockor :-) supercoola e dom verkligen!!!
Vilka vackra å mystiska djur!!!
Hade jag en pool till akvarium skulle jag skaffa såna eller så stänger jag av en bit av sjön så får dom bo där ;-)
De skulle ju va nåt de inför sommarens badgäster ;-)
Nu ska jag sova, i morgon ska jag åka å rida min fina häst medans Stefan ska mocka ur å plocka bort de sista från Frötuna, ska bli skönt när de e klart å ur världen..
Jag avslutar med ett ganska bisarrt foto, de e på en av mina 4 doseringstillfällen... de som e på bilden äter jag morgon å kväll å dom övriga 2 tillfällena e som tur är inte riktigt lika många tabletter... :-/
Men jag tycker att de jag har i handen som bara e min kvällsdos skulle kunna räcka en vecka... :-(
Mediciner i all ära, dom hjälper ju mig att må bättre men endast på just de dom e avsedda för, de man lätt glömmer bort e ju alla hemska biverkningarna.. när läkaren berättar om biverkningarna så börjar man ju fundera vad man eg stoppar i sig..
Ja, ja... nu kommer John Blund så natti natti alla :-))