Hej !

Hoppas ni alla har haft en mysig midsommar !

Jag har mått bra dom senaste dagarna och det har gjort mig så glad  

Men i dag har jag haft ett bakslag... Har mått urk hela dagen... Allt tillbaka... Magvärk, yrsel mm.... Helt värdelöst... Hoppas på en bra dag i morgon...

Men nu till det jag ska skriva om i dag, dvs sadeln förr:

Det fanns flera olika sadeltyper på 1600-talet, ex:

Tummel- och manegesadel
Medeltidens tornerriddare lät forma sadeln som en del av sitt pansar med uppbyggda stöd som höll ryttaren kvar i sadeln trots kraftiga stötar. Ur den sadelformen växte renässansens tummel- och manegesadel fram. Den gav ryttaren mycket fast stöd under kraftfulla rörelser och språng, och användes även av krigare under 1600-talet.

Damsadel
Sadlarna för ridning sidläns bygger på samma slags grundkonstruktion som manegesadeln. Det främre stödet är borttaget, och sadelknappen förhöjd för att ge stöd åt höger ben som får lätt stöd av en kudde ovanpå frambommen. Det bakre stödet har en asymmetrisk form för att ge ett lätt stöd från sidan. Det behövs endast en stigbygel till vänster fot. Damstigbyglar hade ofta toffelform. 

Karolinersadel
För de svenska karolinerna fastställdes en standardsadel på 1680-talet. Den skilde sig från manegesadlarna genom att den saknade sadelknapp, och stöden på fram- och bakbom var lägre så att sätet fick en öppnare form. Den öppnare formen på sadeln har samband med tidens stridstaktik: snabba anfall i samlad tropp. 
Sadeltypen användes vid ridskolor i Sverige till 1800-talets slut, men ansågs då bara passa för ängsliga och oerfarna ryttare. 

Polsk sadel
I östra Europa satt ryttarna i en ställning som skilde dem från andra ryttare i 1600-talets krigföring, de kunde bl.a stå i stigbyglarna utan kontakt med sadelns säte. De var bågskyttar och spjutkastare och måste resa sig i sadeln för att inte hästens rörelser skulle påverka träffsäkerheten. Deras sadlar var släta och öppna för att ryttaren skulle kunna variera sin sits. Sadeltypen användes också av turkar, polacker och ungerska husarer.
I Sverige kallades sadeltypen för polsk, och ingick i sadelmakarnas mästarprov, vilket visar att den fyllde ett behov även bland svenskar.

Engelsk sadel
I England var det populärt med jaktritt och kapplöpningar. Till det föredrogs en lätt, öppen sadel med låga fram- och bakvalv. Den gav ryttaren möjlighet att skifta ställning i sadeln. Det är en fördel vid hoppning på högre hinder, och i svår terräng. Den engelska sadeltypen fick stort genomslag i resten av Europa i samband med Napoleonkrigen under 1800-talet.

Det var allt för i dag !

Må så gott