Senaste inläggen

Av Annica - 9 februari 2017 00:14

Nu va de några dagar sedan jag va här men jag har varit så hängig å haft så ont i kroppen... :-(
De e många som hört av sig å undrar hur jag fick reda på min sjukdom å här kommer en lång historia kort..
Jag gick till doktorn pga extrem ryggvärk å en dryg vecka senare låg jag på operationsbordet å efter en 8 timmar lång operation va domen äggstockscancer.. den största tumören va drygt 14 cm å totalt opererade dom ut 38 st tumörer..!!
ALLTSÅ HUR KAN MAN SMÄLTA DE, 38 ST TUMÖRER..!!!!!
De e ju helt sjukt.. e ju som en mardröm...
Efter operationen blev de 7 st cellgiftsbehandlingar å eg skulle jag ha haft fler men min kropp sa ifrån... värdena blev för dåliga så min kropp hade inte orkat flera... :-/
Just nu får jag var tredje vecka en medicin som heter Avastin å e en antikropp, man kan säga att den e en slags bromsmedicin.
Tyvärr så har ju cancern spridit sig till lymfkörteln som sitter vid nyckelbenet å förut va den jättestor men med medicinen så krympte den å vid senaste röntgen va den knappt mätbar men nu e skiten tillbaka igen... :-/
Varför..??!!!
När kommer den ge sig.. om den gör de.. de jag e rädd för e att oftast så vinner cancern till slut.. kanske inte just nu men metastaser ploppar ju för dom flesta upp å de hör ju inte till vanligheterna att man klarar cancer flera gånger...
De e jag rädd för...
Den här jäkla sjukdomen nöter i mitt huvud varje dag, hela tiden... den har tagit över min hjärna totalt... vilket inte e nåt ovanligt...
Jag lyssnar på cancerpodden å alla jag hitills har lyssnat på säger likadant, att dom tänker på cancern varje dag, ja mer eller mindre hela dagarna... :-/
Den här jäkla skitsjukdomen e så stark så de e inte många som klarar av att gå igenom detta själv, alltså utan professionell hjälp som ex kurator, psykolog å de gäller ju inte bara den som e sjuk, den som står bredvid har de minst lika jobbigt som den sjuka fast på olika sätt...
Jag har nu varit sjuk i snart 1 år men ändå kan jag knappt säga ordet cancer högt utan att bli illamående, yr å svårt att andas, känns som svimningskänslor...
Jag har nog inte fattat ännu vad jag råkat ut för...
När jag va som allra sämst i somras så sa jag till Stefan vid ett tillfälle att jag faktiskt inte trodde jag skulle klara mig... :-(
Efter op när jag kaskad kräktes i ett par veckor å varken kunde dricka eller äta utan de som höll mig vid liv va att jag fick dropp då trodde jag inte jag någonsin skulle klara av att komma tillbaka... när jag va som sämst så fick jag acetonliknande lukt i munnen pga att min kropp ställde in sig på svält, de blir så när kroppen försöker att inte stänga ner sig helt när man har brist så bildar kroppen ett reservbränsle som heter ketoner å de tillståndet heter ketos..
Från de ena till de andra så har jag i dag bla varit på hööks å fyndat på deras rea, dom har ju halva priset på rea priset nu så de fanns en del fynd!!
Nu e jag trött å ska sova så jag tänkte avsluta med att visa en före å efterbild på mitt hår å de e bara nån månad mellan bilderna.. visst växer de som ogräs..?

Av Annica - 4 februari 2017 00:16

I går va de dags igen för behandling, min 13:e...
De gick bra, tiden brukar gå fort å denna går ju betydligt fortare än vad den i somras gjorde, den tog tid den...
Man får alltid fika å jag brukar ta choklad plus nåt att tugga på :-)
Sköterskan å jag pratade lite om biverkningarna å dom har blivit värre för mig nu dom senaste gångerna... har såna enorma sår i munnen å på tungan så bara att borsta tänderna e en mardröm för mig plus att jag blöder så mycket i munnen å just blödningar e en av dom biverkningarna man kan få av den här medicinen å speciellt brukar man få blödningar i tarmsystemet å magen å nu när de börjat så e läkarna rädda att de ska dyka upp i magen oxå för de e inge bra, de e jättefarligt... :-/
Tyvärr så ger även den här medicinen ben å kroppsvärk så just nu värker de ganska bra i mig :-/
Vi pratade även om min tumörmarkör som gått upp å nu e den högt över gränsen... får se vad läkaren vill göra... e rädd inför nästa läkarbesök..
Livrädd för nästa steg...
Funderar på om jag ska börja med mina örter igen å chagan, bara de att jag nästan kräks av chagans smak..
Finns även en speciell olja som sägs slå ut tumörer som jag funderar på att prova, den e eg förbjuden i Sverige så jag tänker inte skriva vad den heter men e ganska säker på att många utav er vet vilken olja de e jag menar... ;-)
Från de ena till de andra så har Gaya å jag börjat utforska skogen å jösses vilken stor skog med miljoner med olika stigar så där kommer vi nog garanterat rida vilse nån gång ;-) har även hittat en väg som såg rolig ut så den tänkte jag följa å kolla vart jag hamnar men då lär jag nog ha ridsällskap för säkerhets skull ;-)
När jag stod på Frötuna så red jag alltid med sällskap å hade ridit ut själv endast 1 gång å de va i somras när hon va trött men nu i nya stallet så e vi ju bara 5 hästar å 4 ägare å då e de inte alltid lika lätt att få sällskap så jag bestämde mig för att de skulle gå bra att rida ut själv å de har de verkligen gjort :-) hon e duktigare här å står blixtstilla när jag ska upp å rör inte ett hårstrå förrens jag säger att hon får gå, jätteduktig e hon!!
Ridbanan e lite isig just nu å jag längtar tills de e borta så jag kan börja träna för min mentor igen så ska väl Gaya å jag lära oss nåt oxå ;-)
De e så fantastiskt skönt att slippa all stallskötsel å de går ju så mycket fortare allting, när jag kommer till stallet tar jag in Gaya, sadlar å rider å sen släpper ut så e jag klar, just ja, fyller vatten i hagen gör jag vid behov men de e ju en fis i rymden ;-)
En annan sak jag tänkt på e att Gaya har ju alltid varit lite svullen i benen hit å dit å jag har kliat mitt hår så de nästan blivit grått utan någon förklaring å hon e ju tom genomgången på Ultuna utan att dom hittade nåt men svullnaderna har hållt sig kvar...
MEN....
När hon flyttade försvann det!!!
Ingen svullnad alls utan rena torra ben :-) så de måste ha varit nåt hon va lite känslig mot på Frötuna.. man vet ju aldrig vad dom hittar på å peta i sig...
Nu ska jag snart sussa så jag avslutar med att bjuda på ett foto från behandlingen i går (mycket hår jag fått va..??!!) :-))

Av Annica - 1 februari 2017 23:57

I går va de ju tajm för nya prover å i dag kom de sista svaret vi väntade på, den sk tumörmarkören CA125 å jag har varit livrädd för svaret å de med all rätt för skit markören har gått upp... ganska mycket oxå... den ligger nu ganska högt över den högsta acceptabla gränsen... :-(
Blev såå extremt ledsen när jag fick reda på de... kändes som att nån drog undan mattan totalt för mig... kändes som att jag ville lägga mig ner på golvet å skrika å slå som små barn kan göra men så insåg jag snabbt e de e ganska länge sedan jag va ett litet barn så de va ju bara att glömma... :-/
Men varför ökar den nu då..?
Allt har ju gått så bra, jag har ju svarat bra på behandlingarna...
Så varför händer detta nu..?
Direkt när jag fick provsvaret så sa jag till Stefan att de e nog tumören jag har i lymfkörteln vid nyckelbenet som vid sista röntgen nästan va obefintlig som säkert ha kommit tillbaka så jag for in i badrummet, av med tröjan så va de bara att känna efter å jag kände den direkt, nu e den stor igen...
Varför..??
Kommer kanske cancern aldrig lämna mig..?
Har den mig i sitt grepp å kommer dyka upp som gubben i lådan närhelst den känner för de..?
De vill inte jag, jag orkar inte detta igen... jag vägrar gå igenom samma cellgiftsbehandling igen, jag orkar inte igen... kroppen orkar inte... :-(
Jag vill inte mera nu...
Mitt senaste år har varit de värsta året någonsin i mitt liv.. :-/
I morgon e de dags för behandling igen... känns aldrig speciellt kul att få de å den här gången vet jag ju inte vad läkaren kommer att säga heller...
Varför kan inte skiten ge sig...
Blir ju livrädd över att den kommer vinna...
Den lämnar ju en aldrig ifred...
Jag har inte varit utan cellgifter speciellt länge men ändå så verkar ju skiten växa... :-(
Från de ena till de andra så har Gaya å jag börjat utforska våra nya ridvägar å de e jättekul :-)
Gaya går jättebra å e gladare än någonsin :-)
Vilket jag eg kan förstå nu när hon går med 4 andra kompisar i en gigantisk hage, ibland när jag kommer e inte en endaste häst framme utan då e de bara att traska in i skogen å leta efter henne ;-)
De e jätteskönt att slippa in å utsläpp å mockningar, plus att de e superskönt att hö ingår så slipper man åka å hämta de titt som tätt :-)
För första gången på länge så e de nästan så att jag inte behöver Stefans hjälp längre i stallet vilket han tycker e jätteskönt! Dock så ska han hjälpa mig hämta dom sista sakerna från Frötuna å mocka ur boxen, känner jag Stefan rätt så gör han nog de dom sista dagarna å vi har ju ett par veckor på oss så ingen brådska här inte ;-)
Nu ska jag försöka sova så jag e pigg inför behandlingen i morgon så natti natti gott folk :-))


Av Annica - 22 januari 2017 00:36

Nu e de många dagar sedan jag bloggade å för er som följer mig så vet ni ju att detta inte hör till vanligheterna med att jag inte bloggar på ca 1 vecka men jag har fått nåt skit i kroppen å har känt mig hängig, jätteont i halsen plus att jag e så trött så jag nästan kan somna stående...
E väl eg inte så konstigt med tanke på allt jag har varit med om nu under de senaste halvåret... :-/
Hur som så e mina prover ok.. cancermarkören e fortfarande lite väl hög så jag ska ta nya prover under veckan som kommer men skulle de vara som så att den fortsätter stiga så kan de tyvärr betyda att jag måste börja med cellgifter igen å de vill jag inte, jag gör vad som helst för att slippa dom... :-(
En sak som skrämmer mig med cancern e att dom flesta lyckas få bort eller åtminstone att dom lyckas bromsa den första året å sen inom en 5-års period e de över 80% risk för återfall å utav dom som får återfall överlever 4 av 10...
DE SKRÄMMER MIG REJÄLT..!!!
Jag e livrädd för att min kropp inte ska klara detta.. :-(
tänk om cancern vinner... jag vet att man inte ska tänka så men de e inte så himla lätt att alltid tänka positivt när läkarna mm berättar om dessa återfall, prognoser mm...
Från de ena till de andra så flyttade jag å Gaya till ett annat stall i onsdags å med tanke på bla min sjukdom så önskar jag att jag hade gjort de tidigare..!
Jag har ju tänkt på de senaste året men väntat på de rätta å när de kom så va de inget att tänka på :-)
De e nära så när jag blir frisk tänkte jag försöka cykla, de finns ridbana plus att de även finns bra ridvägar men de bästa av allt e att jag bara behöver komma å rida, jag slipper in å utsläpp, fodringar, mockning mm å kan lägga den lilla energin jag har på Gaya i stället :-)
Eg skulle jag gjort detta redan när jag blev sjuk så Stefan hade sluppit mocka mm men då fanns de ingen plats...
Gaya verkar trivas bra, har fått 4 st nya hagkompisar :-)
Nu ska jag sussa å hoppas att halsen mår bättre i morgon, natti natti :-))



Av Annica - 15 januari 2017 00:28

Såg på Doktor Phil i går å de handlade om en tjej som ljög om att hon hade cancer..!!!
Hur 17 kan man göra de??
Hur e man skapt då??
Måste ju ligga nåt riktigt enormt bakom de??
De hade tydligen börjat som en liten lögn pga att hon kände sig oälskad mm å när hon sa att hon hade cancer så hamnade hon ju mitt i centrum, alla tog hand om henne å hjälpte henne med saker, hennes vänner la om deras liv totalt för att kunna hjälpa henne, dom tom rakade av sig håret för hennes skull... dom ordnade en insamling till henne så hon skulle kunna bocka av sin "måste göra" lista innan hon dog... ja precis... hon ljög å sa att cancern va obotlig... hon klippte av tussar från hennes hår å fotade de å visade å fick ju jättemycket stöd mm pga att hennes vänner trodde hon hade tappat håret... :-/
Hon åkte tom till sjukhusets å fotade sig själv utanför ingången inför hennes sk "behandlingar"...
Pengarna hennes vänner hade samlat ihop använde hon till att betala av lån mm...
Så fruktansvärt dåligt gjort..!
Undrar vad som får en människa till att ljuga om nåt sånt här...
För mig som har cancer så e de ju helt obegripligt att man kan hitta på en sån sak för vem vill väl ha en sjukdom som e så pass allvarlig som cancer är...
Måste ju ha berott på nåt...
För mig e de helt ofattbart... :-/
Go natt :-))

Av Annica - 14 januari 2017 00:08

I dag e de ju 20:e Knut å då ska julen ut.. tyvärr... :-(
Jag älskar ju allt som har med julen att göra så för min del skulle julen kunna få vara lite längre än vad den är... man lägger ju ner så mycket energi med julsaker, gardiner mm för så kort tid.. nästa år ska vi ta fram julsakerna tidigare än vad vi brukar så man hinner njuta lite av julens mys.
Här hemma har jag plockat bort all jul, bytt gardiner, tvättat fönster mm, allt e borta förutom granen som vi ska ta ner under helgen... vi har visserligen lite jul kvar i datarummet men där e både julgardinerna å stjärnorna ljusa å jag väntar ju på dom nya gardinerna jag beställt för de känns inte som nån större ide att ta ner å byta gardiner bara för några dagar.. nej roligare kan jag ha med den energin jag har.. förhoppningsvis kommer gardinerna på måndag :-)
Ang gardiner så ska jag ta å beställa nya vintergardiner till sovrummet å nya sommargardiner till köket men funderar på å avvakta med köksgardinerna till i vår, kanske kommer nyheter med mycket finare gardiner längre fram...
I sovrummet har vi vita väggar å svarta möbler så dit har jag spanat in några gardiner som går åt de mörkare hållet...
E de nåt jag har tics på så e de gardiner å dukar... man kan aldrig ha för många gardiner eller dukar ;-)
Jag har julgardiner, vintergardiner, vårgardiner, sommargardiner å höstgardiner.. med andra ord så har jag nog nån slags gardinfettisch.. ;-)
Från de ena till de andra så åkte jag in till stan i dag för att gå på Apoteket å hämta ut min medicin som jag skulle ta sista av i kväll... när jag väl kom in till stan så började jag med att göra lite ärenden, åkte till ÖB å köpte en smockfull varukorg med tuggben mm åt Tyson så glad i hågen åt mina fynd så åkte jag sen hem å när jag kliver in genom dörren hemma så frågar Stefan vart medicinen e jag skulle hämta ut... SHIT PITT..!!!!!!
Den glömde jag ju... :-/ de va ju därför jag åkte in till stan... suck... får åka in i helgen igen då.. ;-/
Nu ska jag sova så jag orkar rida i morgon så jag avslutar med bild på nya gardinerna som e "roll-up" gardiner till datarummet å även ett foto på sängen, sängborden, byrån mm e samma serie men jag sätter bara in på sängstommen.
Natti natti alla vänner :-))



Av Annica - 13 januari 2017 00:24

I dag va de dags för behandling igen å de e verkligen inge roligt alls... man blir liksom påmind om att jag faktiskt har cancer... :-/ kan ni förstå att jag e sjuk... jag kan inte de.. trots att de gått över 6 månader så har jag inte fattat de ännu..
Cancer..
De e ju sånt som andra får, de drabbar ju aldrig en själv men tydligen så gjorde de de.. :-(
Jag har ledsnat totalt på att vara sjuk.. orkar inte med den här jäkla stressen som e hela tiden med cancermarkören som nu stigit igen å ett par bröst som bara väntar på att oxå bli sjuka... e de därför min markör har gått upp, har de kommit i brösten nu oxå... livrädd e jag... fick akut tid till mammografi på måndag...
Vad händer om de e cancer där oxå... då tar jag nog alla tabletter jag har å gör smärtan kort... vet att man inte ska prata så men de e ju så jag känner :-(
Jag undrar vad all denna oro gör med mitt psyke... hur mycket ska man orka innan kroppen å knoppen fått nog, jag e så trött både mentalt å kroppsligt så ärligt talat vet jag inte hur länge de dröjer innan kropp å knopp klappar ihop.. :-(
Nervositeten e enorm å hänger över mig hela jäkla tiden..
Gråtmild e jag oxå... gråter för minsta lilla... har inte gått en endaste dag nu på senaste tiden utan att jag klappat ihop å bölat som en unge å de e ju så olikt mig, jag e ju en stark tjej med mycket skinn på näsan men de verkar sjukdomen ha tagit ifrån mig.
Just nu vill jag inte göra nånting förutom att bara ligga i sängen, allt e så jobbigt.. e så jäkla orolig över vad mammografin ska visa.. tänk om jag även fått där, ärligt talat så vet jag inte vad jag gör då, jag orkar inte mer... :-/
Behandlingen i dag gick i alla fall bra, jag har ju fått plåster jag ska sätta över min port a cat ett par timmar innan pga att de gör så jäkla ont när dom sticker i porten men med plåstret känns de absolut noll, superbra e de!
Jag behöver inge leg med mig till onkologen längre, alla vet både mitt namn å personnr, har även fått en egen liten hörna på onkologiska dagvårdsavdelningen ;-)
Har fått tid till Onkogenetiska mottagningen i februari för mer utredning...
Från de ena till de andra så funderar jag på om vi skulle ta å åka på nå spa eller liknande.. känns som att jag skulle behöva nåt sånt.. Stefan oxå.. livet e inte lätt för han heller :-(
Nu ska jag försöka sova så jag avslutar med en bild från behandlingen i dag å en sak måste ni ju alla hålla med om.. visst e jag duktig på att "sätta på mig ansiktet"..? Jag ser ju glad ut i alla fall...
Kram till er alla :-))


Av Annica - 12 januari 2017 00:47

Ja, som rubriken lyder så e de dags för behandling igen...
I morgon kl 15.00 ligger jag på onkologen å blir inkopplad så jag kan få min medicin..
Den medicinen jag får just nu heter Avastin å den e en slags målinriktad bromsmedicin.
För att tumörer ska kunna växa och spridas så måste dom hela tiden ha tillgång till blod som innehåller syre och näring och tumörerna får tillgång till blodbanan genom att skapa egna nya blodkärl å denna process kallas kärlnybildning...
För att denna nybildning ska komma igång sänder tumören ut signaler till närliggande blodkärl och blodkärlen växer då till och dras till tumören och blodet..
Avastin attackerar specifikt en tillväxtfaktor i blodet av tumörens blodkärl å detta medför att blodkärlen i tumören hämmas och därmed att läkemedlet stryper tillförseln av blod och tumören får svårt att växa...
Avastin e väldigt dyrt å mina behandlingar kostar 50.000:- / behandling var annan till va tredje vecka (jag ska få 12 st behandlingar a 50.000:-...) plus att de e inte alla som får de heller utan man måste uppfylla vissa kriterier å som tur i oturen va så gjorde jag de..!
Biverkningarna man får av Avastin e helt olikt när man får "riktigt" cytostatika..
Dom vanligaste biverkningarna e högt blodtryck å jag äter ju både hjärtmedicin å blodtrycksmedicin så mitt blodtryck ligger bra nu :-) en annan biverkning e njursvikt, de e därför jag får lämna prover så ofta (även urinprov), man kan även få hål i tarmarna så dom har min mage under full koll... plus typ en miljon övriga biverkningar men hur som så e den här medicinen snällare ur biverkningssynpunkt än vad "riktiga" cellgifter är..
Nu ska jag försöka sova igen, har så svårt att sova pga värken i benen men jag ska se till att john blund kommer snart... natti natti alla :-))




Presentation

Fråga mig...

1 besvarad fråga

Översätt

Diverse

Titta in....

Matbloggstoppen

Länk

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< September 2019
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Länkar

Arkiv

Besöksstatistik

RSS


Ovido - Quiz & Flashcards